Götala kyrka.
I sydvästra delen av Götala, väster om landsvägen från Marie kyrkogård i Skara till Stenum, finns en beteshage med två stensättningar, varav den ena är avvikande, då den saknar fyllning, men har en kantkedja, där innandömet är lägre beläget.
Stensättningen, som nu är beväxt med två ekar, har av närboende sedan långt tillbaka kallats för kôrka. Det finns inga arkeologiska bekräftelser att det var här som skarabiskopen Bengt den Gode, på 1100-talets slut lät bygga och inreda Götala kyrka. Oklart om det var en sockenkyrka eller gårdskyrka.
Det har varit liksom bortglömt att platsen finns, men på kartan efter fornminnesinventeringen 1984 finns platsen markerad som Götala kyrka. Den mångsidige forskaren Hjalmar Kylén (1862-1933) förmodade att den runda stenkretsen var en rest av Götalas tidigmedeltida kyrka. Han var enligt lokalhistorikern Nancy Nykvist, en släkting till henne via morfadern torparen Johan Larsson (1845-ca 1925) på Stora Vadet i Götala (1).
Söndagen den 6 maj 2012 åkte jag med Bengt Wadbring till Götala kyrka, som bevisligen har funnits enligt äldre Västgötalagens uppräkningar av kyrkobyggnader på 1220-talet. Om biskop Bengt den gode heter det i Västgötalagens biskopskrönika; han læt gøræ kyrkynæ i gøtalum oc bo hanæ (han lät bygga kyrkan i Götala och inreda den). Om kyrkan var en gårdskyrka och inte sockenkyrka kan den eventuellt ha legat vid platsen för nuvarande kungsgården (under äldsta medeltiden skiftade ägandet av Götala mellan att vara hos skarabiskopen och i kungligt innehav) och kanske inte på den traditionsbundna platsen, men vid Götala kyrka finns en 110 meter lång stensatt terrasskant som är 0,3-1 meter hög.
Det kan vara så att Götalas äldsta kungsgård under sin tid som västgötalagmannens bostad låg sydväst om den nuvarande, vid traditionsplatsen Götala kyrka? Den yngre järnålderns bebyggelse av hallbyggnader, men även i övergången till tidigmedeltid, byggdes gärna på terrasser.
Maj månad kanske inte är den bästa tiden att inspektera fornplatser, men vi var lite skeptiska till det som eventuellt skulle ha varit en rundkyrka. Fundamentet liknande alltför mycket en stenkrets, istället för kyrkogrund med huggen sten. Dock om det var en gårdskyrka, kanske enkelt byggd. Alldeles intill låg en klar stensättning, så kanske båda är forngravar om olikt uppförda eller under modern tid förändrade på grund av odlingslandskapet, ty vid sidan av Götala kyrka heter platsen även Torparelyckorna.
Götala kyrka heter RAÄ Skara 38:1 och beskrivs enligt 1984 års inventering som en rund övertorvad stensättning, 10 meter i diameter och 0,7 meter hög. Den har en 0,4 meter hög kantkedja av 0,4-1 meter långa stenar och dess kyrkogrundsliknande form kan bero på att längs kanterna är även påförd odlingssten, som bildar närmast en vall runt stensättningen, dessutom är stensättningen beväxt med två ekar.
Den runda stensättningen RAÄ Skara 38:2 intill, sex meter sydöst om Götala kyrka, är 9 meter i diameter och 0,3 meter hög. Även denna är övertorvad av i ytan rikligt med 0,4-0,6 meter stora stenar. I nordvästra delen av forngraven är ett 1,3 meter stort och 0,2 meter högt block alternativt är det berg i dagen.
Kring Götala kyrka finns gravfält, en hög, stensättningar, gamla färdvägar och stensträngar, skålgropar och en domarring. Bengt och jag var och tittade på en del av detta.
RAÄ Skara 37:1 är en 1,3 meter hög gravhög, som är 12 meter i diameter och har ett mittblock som är 1,3 x 0,9 meter stor och 0,25 meter hög.
Fyra meter åt sydväst finns den runda övertorvade stensättningen RAÄ Skara 37:2, 6 meter i diameter och 0,4 meter hög. Idag beväxt med 1 ek, den andre som stod därpå är numera nedhuggen, men roten kvarstår.
Vid vägskälet till Marie kyrkogård-Stenum, finns på sydvästra sidan en kulle och där tittade vi på ett mindre gravfält som heter Skara 58:1 och som består 3 runda stensättningar, 1 rektangulär stensättning och 1 rest sten. I samband med 1984 års inventering gjorde den halvhöga granplanteringen gravfältet svårrekognoserat, men i maj 2012 var det lätt att gå i och utsikten över fälten i Götala vida.
1) Filosfie kandidaten Nils Hjalmar Kylén (stavas ibland Hjalmar Kyhlén), föddes 1862 i Skara och torde rimligtvis tagit realen i sin födelsestad, men kom att bosätta sig i Stockholm, där han var läroverksadjunkt och tillika erkänd forskare. Första gången hittar jag honom i journalerna var i början av seklet 1900. Åtminstone åren 1901-1902 var han rektor vid Allmänna läroverket i Askersund, om för dessa år på grund av styrkt sjukdom beviljad tjänstledighet, from och med år 1903 anställd som adjunkt i Nyköping. Enligt Sveriges rikskalender 1908 läroverksadjunkt på Kungsholmens realskola med 284 lärjungar, senare 1917 på Kungsholms Elementarskola för flickor.
*Gemensam undervisning af olika årsklasser (1900).
*Swedenborgsreformation i Sverige under 1800-talets första decennier (1910).
*Bidrag till kännedom om svensk personlighetsfilosofi : Beiträge zur Kenntnis der schwedischen Persönlichkeitsphilosophie (1910).
*Boström och Swedenborg : några erinringar (1910).
*Svenskt tänkande eller indiskt? : vidräkning med en ny förkunnelse / Hjalmar Kylén. Överensstämmer Platos sedelära med kristendomens? / C. Y. Sahlin 1910.
*Hjalmar Kylén: Heidenstams Swedenborg / Hans Edfeldt: Förtjänar Boström en plats bland svenskarnas höfdingar? Ett stycke ur en afhandling. Jämte ett tillägg infördt af G. J. K. Smärre skrifter utgifva af Boströmsförbundet XXX (1911).
Hjalmar Kylén har också publicerat sig i tidskrifter som Pedagogisk tidskrift 1900 och Idun 1910, även gjort inlägg i SvD 1924-11-26 om Kung Inge den äldre i Västergötland. Bilden ovan på den 19 årige Hjalmar Kylén 1881 och de två bilderna nedan på Nils Johan Kylén är från Västergötlands museums samlingar och visas på Västarvets hemsida. Porträttet av fadern är fotograferad av O. W. Malmström. Övriga fotografer är okända.
Hans far Nils Johan Kylén (Stavenius kallad av djäknarna i Skara), föddes 1825-12-29 i Svarttorp (F), var adjunkt på läroverket i Skara och var också läroboksförfattare, med boken Rättskrifnings- och satslära jämte skriföfningar, till tjenst för folkskolan och elementar-läroverkets lägre afdelningar på 79 sidor och utgiven 1865. Denne hade gift sig med Jakobina Gabriella Ridderbjelke, född 1843-11-03 i Ryda och fick dessutom dottern Gerda Maria, född år 1869 i Skara. Gerda Kylén (1869-1935) utmärker sig genom att vara den första kvinnliga privatisten vid Skara läroverk. Hon avlade mogenhetsexamen 1887. Läraren var hennes far och tillsammans med denne och rektor Ödberg trädde hon efter examen ut på läroverkets stora trappa för att mottaga mängdens hyllningar. Inte förrän 1927 tilläts flickor att officiellt börja studera vid läroverket i Skara.
