Götala

I oktober 2016 skrev jag om hur Västgöta regemente annonserade onsdagen den 10 september 1856 i tidningen Aftonbladet, efter en gevärshantverkare och ansökningarna skulle sändas till Chefsämbetet på överstebostället i Götala. I mitten av denna månad hittade jag en kulturhistorisk intressant gravsten på Marie kyrkogård i Skara, över gevärshantverkaren vid Kungliga Västgöta regemente Carl Johan Fröjdstedt 1853-1914 och hans hustru Emma Kristina Larsdotter 1852-1946, då den är återlämnad och riskerar att försvinna, vill jag kort berätta om Carl Johan. Han föddes Petersson den 27 september 1853 på Smedjan under Anderstorp i Skara och dog den 22 april 1914 i Skara stadsförsamling. Han gifte sig den 19 november 1878 med Emma Kristina Fröjdstedt, född Larsdotter den 11 februari 1852 i Skarke eller det som senare kom heta Varnhems församling. Hon dog 1946. De fick 8 barn, varav sex söner och två döttrar. Ättlingar kvarlever i Västsverige.

Gevärshantverkaren var vid truppförband en anställd beställningsman med motsvarande sergeants grad som utförde reparationer av gevär och andra handeldvapen. Att vara beställningsman i den svenska armén, innebar att man tjänstgjorde i en befattning (beställning) som krävde särskild yrkesskicklighet, exempelvis som sjukvårdare, gevärshantverkare eller hovslagare.

Västgöta regemente, som ursprungligen var ett regemente till häst, överfördes 1811 från kavalleriet till infanteriet och blev officiellt den 1 oktober 1816 Infanteriregemente 6 (I6). Västgöta regementets lägerplats var Axevalla hed mellan Skövde och Skara. Infanteriets behov av hantverksbefäl inskränkte sig till en gevärshantverkare per regemente, som hade sergeants tjänsteklass. Denne var placerad i regementsstaben. År 1892 fanns det 55 gevärshantverkare vid infanteriet, men 1901 endast 33. Dessa hade då fått titeln vapenhantverkare. Carl Johan Fröjdstedt torde ha varit en av de sista gevärshantverkarna i landet.