Götala

En av Finska krigets hjältar – finlandssvensken Gustaf Magnus Adlercreutz (1775-1845), lillebror till den omsjungne Adlercreutz i Fänrik Ståls sägner, bodde alltsedan början av 1810-talet fram till mitten av 1830-talet på överstebostället Götala utanför Skara. Här levde familjen i åtminstone i ett kvarts sekel, men kom sedan få sin fasta punkt på Läckö slott och kungsgård, som hade varit släkten Adlercreutz förläning alltsedan 1810, då det gavs till baronen och greven Carl Johan Adlercreutz (1757-1815), för sina insatser för fäderneslandet. 

Den senare var segrare vid Siikajoki, Lappo och Alavo med flera ställen, för vilken sistnämnde batalj han blev upphöjd till friherrestånd; samt bidrog huvudsakligen till statskuppen den 13 mars 1809; tillsammans med sex andra, varav Gustaf Magnus Adlercreutz var en av dessa.

Tillsammans hade de två bröderna Adlercreutz stridit alltsedan vårvintern i Finland 1808, där Gustaf Magnus Adlercreutz blev själv sårad, fick en svår blessyr i halsen i slaget vid Revolaks vid Siikajoki älv.

Storebrodern Carl Johan Adlercreutz erhöll 1810, såsom ett vedermäle av Riksens Ständer, Läckö kungsgård i förläning under femtio år för sig och efterkommande, vilken kungsgård han lät ge namnet Sijkajocki, efter vad han ansåg vara sin största seger, även om han tillsammans med sin bror var med att krossa Napoleon 1813 i slag som Dennewitz och Leipzig och erövrade Norge 1814.

Gustaf Magnus Adlercreutz kom att överta förläningsrättigheten och förvaltade Läckö 1819-1828, vid sidan av sitt innehav av överstebostället Götala. Sistnämnda år sålde han förläningen Läckö till svärsonen kapten Carl Rudenschöld (1795-1864), som hade gift sig med den äldsta dottern hösten 1826. Carl Rudenschöld innehade Läckö 1828-1860 och vars arrende togs över av Gustaf Magnus Adlercreutz barnbarn Axel Rudenschöld under åren 1860-1914. Själva slottet undantogs från resten av egendomen vid den senares tillträde 1860 och har därefter förvaltats av Kungliga Överintendentsämbetet och dess efterföljare.

Läckö och Götala går hand i hand i Gustaf Magnus Adlercreutz senare del av livet, därför går inte att utlämna den ena platsen och nämna den andra. Lika lite verkar det att gå och berätta om den ena brodern och inte den andra, så för att förstå Gustaf Magnus Adlercreutz en aning bättre ges här lite levnads- och släkthistorik.

Han föddes på Kiala gård i Borgå den 7 februari 1775 och var son till en sergeant med kornetts avsked vid Nylands dragonregemente i södra Finland, som hette Thomas Adlercreutz (1733-1796) och dennes hustru Hedvig Catharina Barthels (1736-1804). Gustaf Magnus Adlercreutz hade två bröder och tre systrar. Den äldste – Carl Johan – är redan omtalad, medan den nästäldste vid namn Thomas Henric Adlercreutz (1760-1827), levde hela sitt liv i Finland, blev överstelöjtnant och var knuten till Tavastehus Jägarebataljon.

I Post- och Inrikes Tidningar, torsdagen den 13 mars 1834, sidan 4, kan man läsa en annons där Gustaf Magnus Adlercreutz meddelar att eventuella fordringsägare gentemot hans döde bror Thomas 24-årige son Carl Thomas Otto Adlercreutz (född 1810), ska rikta sig med fordringarna till Gustaf Magnus Adlercreutz under adressen ”Skara och Göthala”:

”Under den 19 sistl. Febr Kongl. Maj:ts och Rikets HofrRätt öfwer Skåne och Blekinge, efter derom ansökning af Underlöjtnanten wid Wendes Kongl. Artilleri-Regemente, Carl Thomas Otto Adlercreutz, ställt honom under dess Farbroders, General-Majoren m. m. Adlercreutz , förmynderskap.

I anledning av förestående, anhåller jag, att alla de, som med ofwanbemälte k. Brorson hafwa oafgjorda penningaffärer, behagade, inom nästk. Juli månads utgång, derom wända sig till mig, under adress: Skara och Göthala.    G. Adlercreutz.”

Två systrar blev kvar i Finland, medan en tredje dog i Mariestad. Själv gifte sig Gustaf Magnus Adlercreutz luciadagen 1805 på Sveaborg, med Margareta Elisabet Charlotta Arbin på hennes 27-årsdag. Strax innan hon skulle fylla 58 år gammal, den 27 november 1836, dog hon på Götala kungsgård. Endast två månader och fyra dagar efter att man hade haft ett stort bröllop på överstebostället Götala mellan Henrietta Carolina Mathilda Adlercreutz (1816-1840) och kaptenen vid Bohus läns regemente Georg Arsenius. Gustaf Magnus Adlercreutz hann uppleva födslar, bröllop och dödsfall i Götala. Fem barn kom till jorden och den mest kände av dem var justitiestatsministern Axel Gustaf Adlercreutz, som föddes den 2 mars 1821 på Götala kungsgård och dog den 20 maj 1880 i Stockholm.

Gustaf Magnus Adlercreutz dog högsommardagen den 19 juli 1845 på Läckö kungsgård hos sin dotter och svärson, hustrun hade han förlorat nio år tidigare och överstebostället Götala torde ha övergått till en ny chef för Västgöta regemente, men likt sin broder som fick en egen dikt* i Fänriks Ståls sägner mindes han nog sina goda kampanjer under det Finska kriget 1808-1809, samt fälttåget i Tyskland och Norge 1813 och 1814.

Finland stod nog honom fortfarande nära de sista levnadsdagarna på kungsgården Siikajoki på Kållandsö i Västergötland. De livliga kontakterna fortsatte mellan de två rikshälfterna Sverige-Finland efter skilsmässan, vilket framgår av en tidningsannons av hans hand. Den hittas i Post- och Inrikes Tidningar, måndagen den 10 oktober 1825, sidan 4:

”Under d. 29. Sistl. Maj har Bergsrådet Hr Johan Solitander E:son i Borgå uthändigat en anwisning stor R:dr 666: 32 S. B:co, att af Hrr J.C. A. Scharp i Stockholm utbetalas till Majoren A. E. Bove, som samma anwisning på mig transporterat, och per posto ifrån Finland under d. 5 sistl. Junii skall öfwersändt, men hwilken aldrig mig tillhanda kommit; och då den således endera gått alldeles förlorad, eller i orätta händer fallit, så warder den härmed till all kraft och werkan dödad. Götala d. 29 Sept. 1825.   G. Adlercreutz (Sigill)”

*) Adlercreutz heter den sjuttonde och sista dikten i andra samlingen, från 1860, ur Johan Ludvig Runebergs (1804–1877) nationalepos Fänrik Ståls sägner. Titelpersonen är dåvarande generaladjutanten Carl Johan Adlercreutz. Den finns att läsa på http://sv.wikisource.org/wiki/Adlercreutz