Götala

Kronoparksstenen vid Lunnatorp i Örnsro för Vings- och Stenumsskogen anno 1690.

 

Uti i våra marker kring staden Skara, men även på andra platser i Skaraborg finns det gott om olika sorters vägstenar, förutom milstenar, vägvisarstenar och väghållningsstenar, även gränsstenar och gränsmärken. En sådan finns precis vid infarten vid Lunnatorp, från den gamla Axvallavägen till Lilla Vadet i Götala. Stenen är idag vänd mot öster, men torde tidigare ha varit vänd åt söder och den gamla vägen mellan Skara och Axevalla (uppgiftslämnare Babro Olofsson, Skara 2014).

 

 

En milstolpe eller milsten är en föregångare till vägmärken. I Sverige användes milstolpar från 1649 års Gästgivarordning till 1890-talet för att markera avstånd längs landsvägar och senare häradsvägar. De äldsta kända milstolparna i Sverige är från Dalarnas län och Skaraborgs län, båda 1652.

 

 

Gränsstenar och -märken, såsom den vid Lunnatorp uppvisar idag ofta bortglömda kronoparker, använda delvis för jakt. En sådan kronpark började precis öster om Lilla och Stora Vadet i Götala. Kronoparken hette ”Vings- och Stenumsskogen” och låg i socknarna i Norra Ving och Stenum i Skaraborgs län. Ortnamnsregistret, en hemsida som Institutet för språk och folkminnen handahåller, berättar om ”Cronparcken Vings- och Stenumsskogen 1760.”

 

Under senare delen av 1600-talet utökades antalet kronoparker i Västergötland. För år 1638 finns en förteckning för hela Sverige, som heter ”Kongl Maj:ts och Kronansparker, jageplatser, djurgårdar, skogar och lunder, men i synnerhet å de fridkallade och kronans enskylte Parker”. Därå upptas för Västergötland kronoparkerna Edzwägen, Halleberg och Hunneberg, Stadshagen vid Alfsborg, Billingen. Kinneskog, Höjentorp och Mösseberg. Under Karl XI:s regeringstid tillkom så många fler kronoparker. I en förteckning å kronoskogarna i Skaraborgs län av år 1691 är upptagna, utom de från 1638 års förteckning anförda, ”Gryteskog och thendel som tillförende ther af med Jachttaflor varit afmärckt”, samt Furubacken, Borgundeberg, Binnebergsmå, Rådaåhs, Wallen, Himmelsberg och Sundzmarken jämte Wingz, Stenum och Eeks socknar. (1)

 

 

Gränsstenen vid Lunnatorp heter i de antikvariska myndigheternas arkiv för RAÄ Skara 24:1 och är registrerad som ett gränsmärke. Det är en gränssten med en avrundad och kalkstenen är 1,20 meter hög, 0,50 meter bred (N-S) och 0,15 meter tjock. Inskriften på den mot öster vända sidan krönts av tre kronor och under dessa står texten:

 

”STENOM OCH

VINGS SOCKNER

CRONANS PARK

TILL IAKT ÄR 7/8

MIL LÅNG OCH ½

MIL BRED 1690”

 

Inventeraren noterar att kalkstenstexten är en aning svårläst, vilket gör att i FMIS står det felaktigt ”1620”, istället för 1690 som det ska vara. Undertecknad har läst hejdestenen (2) ett flertal gånger.

 

Denna kronopark som sträckte sig 7/8 mil lång och ½ mil bred i Stenums och Norra Vings socknar markerades på flera ställen längs den gamla landsvägen mellan Skara och Axevalla. En fanns alldeles öster om vägkorsningen till Tubbetorp, ty det finns uppgift om en kronoparkssten därstädes (3). Ytterligare en kronoparkssten vid denna landsväg finns att bese på fastigheten Finnatorp 1.2 i Norra Vings socken och den står i vägkorsningen till den nuvarande sopstationen i Skara. Dess text lyder ”CRONANS PARK TILL IAGHT 1690” (4). Den är jämngammal med stenen vid Lunnatorp och enligt en karta från 1690 är stenen en gränsmarkering för den jaktpark som socknarna Stenum och Norra Ving utgjorde. Troligtvis utmärker även en kronoparkssten vid Kronäng i Stora Hultet ca 1 km söderom Götala, samma jaktpark. Dess text hittas under inhuggna tre kronor och lyder ”CRONANS PARK ELLER JAKT 1690”. (5) Antagligen är det även en liknande kronoparkssten som hittas vid en gård som heter Forsen, norr om ån Flian i Härlunda socken, 3-4 km sydväst om Stenums kyrka. Dess text under tre inhuggna kronor är ”KRONANS PARK ELLER JAKT 1690” (6).

 

I sistnämnda socken fanns ytterligare en kronopark – Furebacken. Det kan vara att sistnämnda kronoparkssten vid ån Flian även tillhör Furebacken. Det kan i så fall kartor från slutet av 1600-talet och framåt fastställa. Till Furebacken hör i alla fall kronoparksstenen med texten (under inhuggna tre kronor) ”FUREBACKEN PARCK ÄR 1/2 MILL LÅNGH OCH 1/4 MIL BREED 1690”. Den hittas knappt en kilometer nordväst om Härlunda ödekyrkogård (7).

 

Mellan kungsgården Götala och biskopsgården Brunsbo finns en gränssten från 1693. Den utmärker inte någon kronpark, utan gränsen mellan Skara och Skånings-Åsaka (8). Däremot finns fler kronoparksstenar i Skara kommun. Nordväst om staden Skara finns i Händene socken en gränssten på vars framsidan finns de klassiska tre kronorna med underlydande texten "CRONOPARKEN KINNESKOGA ANNO 1688 P O K", på baksidan står "SKÅNINGS HÄRAD" (9). Denna kronopark var riktigt stor. Åbrona gränssten på Åbrona fastighet i Björsäters by och socken, Mariestads kommun, upptar storleken "KINNE SKOGAPARK ÄR 3 1/8 MIHL LÅNGH 1 15/16 BREDH" (10). I Varnhems socken, finns likaså kronparksstenar, såsom jaktstenarna vid hälsobrunnen Himmelskällan – det vill säga kronostenar för instening av jaktområdet och kronoparken Himmelsberget 1690.

 

Länk till Västarvets bilder, såsom dessa två från Västergötlands museum ovan är hämtade från, hittas på - http://www.vastarvet.se/sv/Vastarvet/Faktasidor/Sok-i-samlingarna/

 

---

 

1. Åström, Adolf, Om svensk jordäganderätt. P.A Nordstedt & söner. Stockholm 1897:53-77.

2. Kronostenarna kallas lokalt även för hejdestenar, då dessa kronoparker - hejderiderier - sköttes av hejderidare (ursprungligen till häst). Ordet hejde kommer från tyskan och betyder hed alternativt skog.

3. RAÄ-nummer Skara 96:1.Tidigare registrerad som RAÄ nr 66 i Stenums socken.

4. RAÄ-nummer Norra Ving 43:1. Gränssten, 1,15 meter hög baksidan, 1 meter hög på framsidan åt SSÖ, 0,55 meter bred och 0,13 meter tjock. På den SSÖ sidan som vetter mot landsväg har stenen inristat tre kronor.

5. RAÄ-nummer Skara 32:1. Gränssten, kalksten med rundat överstycke 0,9 meter hög, 0,55 meter bred och 0,12 meter tjock., Inskrift på den mot Ö vända sidan, Tre kronor och under dessa texten: "CRONANS PARK ELLER JAKT 1690". Den är belägen på en avsats nära krön av moränförhöjning, i hagmark (betesmark).

6. RAÄ-nummer Härlunda 8:1. Gränsmärke, kalksten 0,8 meter hög, 0,55 meter bred (N-S) 0,10 meter tjock. Gränsstenen ha en avrundad topp. Inskrift under tre kronor på den mot V vända sidan:"KRONANS PARK ELLER JAKT 1690". Inskriften delvis skadad och söndervittrad. Kronoparksstenen hittas 17 meter SV om nord-västra hörnet av fritidshus, på S-sluttande moränmark. Skogsmark, granplantering.

7. RAÄ-nummer Härlunda 3:1. 1) Gränssten, kalksten, 1,35 meter hög, 0,55 meter bred (SV-NÖ), 0,12 meter tjock. Avrundad topp. Inskrift på den mot V vända sidan. Stenen lutarmot SV. Inskriften ifärgad med röd färg. Under tre kronor: "FUREBACKEN PARCK ÄR 1/2 MILL LÅNGH OCH 1/4 MIL bREED 1690". Platsen beväxt med några stora ekar. 1 m 30cg om nr 1 är 2) Femstenarör 2 x1,5 meter (330-130cg) bestående av 5 resta stenar 0,1-0,3 meter höga, 0,2-0,4 meter bred och 0,1-0,2 meter tjock. Moränkulle med ekdunge. Stenrik och sank betesmark.

8. RAÄ-nummer Skånings-Åsaka 89:1, men även RAÄ Skara 95:1. Gränssten, granit, 0,65 meter hög, 0,4 meter bred (NÖ-SV) och 0,1 meter tjock. Profilerad överdel. I NV sidan är under oläslig text årtalet 1693. Stenen står direkt i marken 1 meter SÖ om väg (NÖ-SV). Tomthörn. 1 meter NÖ om gränsen mellan Skara och Skånings Åsaka. Se även Berglund, Anders. Väg 49, Skara, Axvall. Väg 49, delen Skara-Axvall, Skara kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2005. Västergötlands museum. Rapport 2005:28. (Raä dnr: 321-4344-2005)

9. RAÄ-nummer Händene 9:1. Gränssten, 1,2 meter hög, 0,15 meter tjock, 0,6 meter bred, avrundad topp, bevuxen med mossa, inskription på framsidan under Tre kronor, likaså en mindre text på baksidan.

10. Västergötlands museum: VGM_A8658.