Götala

Tanken är nästan hisnande, men inte min egen utan från en kulturhistorisk inventering av Skara kommun, gjord av Skaraborgs länsmuseum 1983, vari man kan läsa kanske låg götarnas tingsplats i anslutning till vadet och den bebyggelse som måste ha funnits i området öster om Götala.

 

 

För drygt tre decennier sedan utkom en kulturhistorisk inventering av Skara kommun, utgiven av Skaraborgs länsmuseum 1983. Byggnadsinventeringen utfördes av amanuens Thomas Carlquist. Utvärderingen av miljöer och byggnader har skett i samråd med antikvarie Eva Björkman. Analysen av fornlämningsbeståndet utfördes av fil. dr. Åke Hyenstrand, Riksantikvarieämbetet, eftergranskades i fält och bearbetades av förste antikvarie Birgitta Hjohlman. Fotograf av bilder var den förstnämnde Carlquist.

 

Om Götalas fornlämningsområde kan man läsa: 

Fornlämningarna vid Götala är koncentrerade till beteslandskapet. På de stora odlade ytorna i centrum vid gården är eventuella fornlämningar sedan gammalt förstörda. Områdets traditionella tyngdpunkt ligger i väster med de s.k. Tempelbacken som enligt traditionen är götarnas gamla tingsplats. Tempelbacken är ett litet gravfält som domineras av två domarringar.

 

Den största mängden fornlämningar emellertid öster om gården och i anslutning till en bäck. Här finns sammanlagt 43 förhistoriska gravar. De flesta ligger samlade i ett större och ett mindre gravfält nära varandra. Eventuellt har de en gång varit sammanhängande. Bland de få ensamt liggande gravarna finns en stor stensättning med mittröse som kan vara från bronsåldern. De övriga gravarna är från järnåldern. Högar är ett karakteristiskt inslag i området.

 

Utöver de förhistoriska gravarna finns ett gammalt vad, Stora Vadet, i anslutning, i anslutning till några av gravarna i östra området. Vadet kan ha sina rötter i forntiden. Ett lämpligt vadställe kan ha varit en lokaliseringsfaktor för den bebyggelse som hört ihop med gravarna. Kanske låg götarnas tingsplats i anslutning till vadet och den bebyggelse som måste ha funnits i området öster om Götala. (1)

 

När jag har gäster på Taskevadets gravfält i Götala, poängterar jag att arkeologiskt är miljön omkring torpet Stora Vadet, mycket intressant för sin stormannakaraktär och tycker att det är synd att många som skriver om Tempelbacken missar den stora mängden gravar som finns bara 1 km österom den utpekade tings- och kultplatsen för Alla Götars ting. Ett exempel har jag i en kandidatuppsats i arkeologi, skriven vid Stockholms universitet för knappt två år sedan, som jag hade reselektyr på resan till Skara från Göteborg i fredags, vilken belyser Götalas roll under järnåldern. Det var trevlig läsning, men uppsatsen – Skara före Skara. Fanns här en centralplats under järnåldern? – innehåller brister i och med att författaren Patrick Holmene missar den arkeologiska helhetsbilden över Götala och bara upptar Tempelbacken, då han skriver om Götala som plats, men till hans försvar upptar han bland annat arkeologiska platser som Göransberg mellan Götala och Skara, som vanligtvis inte får ett utrymme i översikter av Skaraområdet.

 

 

 

Holmene skriver: 

Göransbergsfynden dateras till järnåldern, folkvandringstid enligt Wideen. I en grav ska man ha hittat: ett krossat lerkärl av fin kvalitet, ytan är svart till färgen och ornerad med horisontella och vinkelställda linjer och med grupper av små gropar. Två krukskävor. Två korsformiga spännen av brons. Två fragment av korsformiga spännen. Tretton bärstenspärlor. Långt föremål av järn, oklart om detta är ett vapen eller verktyg, föremålet beskrivs vara rostskadat. Fragment av ett skaft till en järnkniv. Vid en senare undersökning hittades två bärnstenspärlor till i denna grav. Vid en annan utgrävning av Göransberg så hittades: fyra järnfragment, två brons fragment och tre krukskärvor. Förekomsten av bl.a. svärd, bärnstenspärlor, ornerade lerkärl, spännen av brons samt järn och bronsfragment som har hittats i Göransberg kan indikera på att individer av hög social status ligger begravda här. (2)

 

Holmene upptar också fornlämningsplatsen Järnsyssla och Djurgårdsängsskatten, så därför kandidatuppsats ger jag gett den godkänt och tycker att den är läsvärd, ges sällan mer tid för studenterna att göra större fördjupningar. När man skriver platsrelaterad arkeologi bör man även besöka platserna man skriver om. Det som är ytterligare ett plus är att han såsom jag antar att Skara med omnejd redan under förhistorien var en centralplats.

 

Den ovanstående kulturhistoriska inventeringen, som jag inledde dagens blogg med upptar också Göransberg:

Området öster om Skara stad har en del fornlämningar fördelade på några mindre koncentrationer. En sådan ansamling ligger mellan Göransberg och Skinntorp i ett delvis uppodlat område, delvis är där skog. Fornlämningarna består av 15 förhistoriska gravar, varav 5 ligger samlade till ett litet gravfält. Samtliga gravar är från järnåldern. Ett litet gravfält vid Göransberg, som undersöktes och karterades 1932, har sedan förstörts. Det tillhör folkvandringstiden, ca 400 e. Kr. Området har alltså varit rikare på fornlämningar än de som nu finns kvar. (3)

 

Fornsök berättar om RAÄ Skara 64:1 vid Göransberg:

 

Gravfält, överlagrat, ca 30x25 m (NV-SÖ), bestående av 7 runda eller närmast runda stensättningar, varav 1 osäker, ca 4-5 m diam och ursprungligen intill 0,3 m h. En stensättning är undersökt och återställd av G-A Hellman 1932. Fynden utgjordes av 1 svärd, pärlor, lerskärvor, järn och bronsfragment. Idag (1984) syns inga rester av gravfältet, då platsen utgörs av gårdsplan och trädgård. Stensättningarnas ovan mark belägna delar är sedan 1930-talet borta, men enligt G-A Hellmans beskrivning och kartan finns anledning förmoda att gravar och fynd finns kvar under markytan.

 

---

 

 

1)      Område 16. Götala – fornlämningsnivå. Ek. kartblad 8D 5C, d, Skara kommun, kulturhistorisk inventering. Skaraborgs länsmuseum 1983, sidan 97.

2)      Patrick Holmene, Skara före Skara. Fanns här en centralplats under järnåldern? Stockholms universitet, kandidatuppsats i arkeologi, ht 2014, sidan 11

3)      Område 17. Mosstorp m.fl. – fornlämningsmiljö. Ek. kartblad 8D 4C, 5C, Skara kommun, kulturhistorisk inventering. Skaraborgs länsmuseum 1983, sidan 98.