Fornminnesföreningen i Göteborgs vårresa till Skaraborg 2019.

Suntaks gamla kyrka i Tidaholms kommun, var en av vårresans besöksmål. Den visades för föreningsmedlemmarna under vår ciceron Ewert Jonssons ledning, en av Västergötlands kunnigaste guider.
 

Fornminnesföreningen i Göteborgs vårresa inföll den sista helgen i april månad 2019. Under två dagars tid besökte vi historiska och arkeologiska pärlor i de centrala och östra delarna av landskapet Västergötland, där kommunerna Habo, Skara, Skövde och Tidaholm blev besöksmål och vi övernattade på Hellidens slott i Tidaholm.

 

Programansvarige Harri Blomberg i Fornminnesföreningen i Göteborg, har bl a ordnat helgresor för föreningens medlemmar sedan år 2011.

 

Till skillnad mot tidigare resor i landskapet åkte vi över berget Billingen denna gång och la vår tyngdpunkt på kommunerna Skövde och Tidaholm, men även diskuterade om militärens betydelse för Västergötland, då jag inledningsvis på lördagen höll en föreläsning på Götala herrgård om bröderna Adlercreutz från Finland som bebodde Läckö och Götala kungsgårdar under det tidiga 1800-talet, som omdöpte Läckö till finska namnet Siikajoki.

 

Föredrag av Harri Blomberg på Götala herrgård om den finländska militärsläkten Adlercreutz på kungsgårdarna Götala och Läckö på 1800-talet.

 

Gustaf Magnus Adlercreutz dotter gifte sig in i släkten Rudenschöld och denna släkt fick överta och innehade Läckö till 1914, där även den omtalade Gunnar Wennerberg dog 1901 hos sin svåger Axel Rudenschöld.

 

God hemlagad mat med lokala råvaraor och ypperlig service erbjuds på Götala herrgård, strax utanför medeltidsstaden Skara i centrala Västergötland.
 

Efter en tillhörande välsmakande lunch på Götala herrgård besökte vi Garnisonsmuseet i Axvall, där vi blev guidade av museets personal.  

 

Garnisonsmuseet i Axvall berättar om militärens historia i Skaraborg.

 

Götala var överstebostället för Västgöta regemente, ett av Skaraborgs två regementen.  Det andra var Kungslena kungsgård och där bodde översten för Skaraborgs regemente.  Axvall var de båda regementenas gemensamma övningsfält.

 

Det finns två minnesstenar över de tvenne regementena som huserat på heden i Axvall. Västgöta regementes sten från 1916 är upprest på resterna av Odins hög. Här presenterad av vårresans tvenne guider, Ewert Jonsson och Harri Blomberg.

 

Efter garnisonsmuseet i Axvall åkte vi mot den starkt kulturellt påverkade miljön i Kungslena i Tidaholms kommun, där vi under guiden Ewert Jonssons ledning, en av Västergötlands kunnigaste guider, fick höra historier om kungsgården och kyrkan i Kungslena och även bese minnesstenen över slaget vid Lena 1208 och tänkte oss hur striden kunde ha gått till och var slagfältet låg. Lena medeltidsborg låg i närheten.

 

Ewert Jonsson guidade oss med stor inlevelse på slagfält, i kyrka och vid kungsgård och minnessten i Kungslena.

 

Vi körde vidare till Gestilren och minnesmonumentet över slaget 1210. På det intilliggande mäktiga gravfältet i Dimbo, som är Västergötlands största järnåldersgravfält med drygt 300 gravar från yngre järnåldern, hade vi en rundvandring under mitt överseende.

 

Det omfångsrika gravfältet i Dimbo.

 

Gravfältet har använts för begravningar under flera generationer, framför allt under vikingatiden 800-1050 e Kr. De flesta gravarna är högar som är byggda av jord. Övriga är runda eller tresidiga, flacka gravar av jord och sten.  På gravfältet finns hålvägar, det vill säga djupa stigar som uppstod av forna tiders resande.

 

Spåren av hålvägarna på gravfältet i Dimbo är tydliga.

 

Därefter checkade vi in på Hellidens slott och vandrarhem, där vi också åt kvällens middag, bestående av salladsbuffé, varmrätt och dessert, inklusive måltidsdryck och kaffe.

 

Maten på Hellidens slott smakade bra efter en eftermiddag bland många sevärdheter.

 

Under kvällen gavs tid till att se den vackra miljön omkring Hellidens slott, vilken jag besåg med min rumskamrat Stig Berggren från granntorpet Motviljet i Götala.

 

Hellidens slott i Tidaholm.
 

Vår ciceron Ewert Jonsson, höll en mycket intressant föreläsning om Sankta Helena av Skövde, Västergötlands skyddshelgon och jag avrundade kvällen med att reflektera kring de många resta monumenten i Västergötland, vilka vi besåg flera av under dessa två vårdagar.

 

Kvällsföreläsningar om Sankta Helena av Skövde och tillbakablickar på monumentprojekten i Västergötland på Hellidens slott hölls av Ewert Jonsson och Harri Blomberg.

 

Efter frukost och utcheckning på Hellidens slott for vi tillsammans med Ewert Jonsson först till Suntaks gamla kyrka och sedan vidare till Härja kyrka med sin berömda tympanon och annat spännande.

 

 

Med rysningar besökte vi Falks grav på Hökensås i Habo kommun. Ewert Jonsson gav oss en detaljrik bakgrundshistoria varför korset restes i tallskogen.

 

Falks grav finns alltid färska blommor.

 

En stärkande söndagslunch åt vi på Hellidens slott, därefter for vi mot Skövde och Forsby kyrka, belägen ovanpå en ansenlig hednisk gravhög och är den enda medeltida kyrka som vi exakt vet vilket år den invigdes, nämligen 1135. Det står inristat i korets vägg.

 

Forsby kyrka invigdes 1135.

 

Under eftermiddagen besåg vi besökte vi Askeberga (Asgubäck) skeppssättning vid Tidan, kallad för kung Ranes stenar (Rane var ett av Odens alla binamn).

 

Rönen kring Askeberga skeppssättning vid Tidan, presenterades av vår guide Ewert Jonsson.
 

Två kilometer bort låg Flistads kyrka med kung Ranes hög. Som om inte detta vore nog så återfinns ”fornum sigtunerne” de gamla odensgårdarna just i vadet vid Tidan, vilket vi besåg med tillhörande kyrka och kända brohus.  Odens sjö numera sjön Östen med socknen Odensåker i anslutning.

 

Våmbs kyrka är en populär dop- och vigselkyrka i Skövde.

 

På östra sidan av berget Billingen besåg vi Våmbs tidigmedeltida kyrka, innan vi åter for till Götala herrgård för en kvällsfika, innan hemfärd till Göteborg.

 

Avslutande kvällsfika på Götala herrgård, där vi avtackade vår eminente guide Ewert Jonsson.
 

 

Ryttmästaren Strömhielm på överstebostället Götala kungsgård, under generallöjtnanten von Bohlens chefskap.

Generallöjtnanten och en av rikets herrar Carl Julius Bernhard von Bohlen (1738-1813) i uniform med harnesk under rocken. Målning från ca 1770 av Johan Henrik Scheffel. Under åren 1775-1785 bebodde han överstebostället Götala.
 
I vintras fick jag en förfrågan från Bertil Ström om en ryttmästare Strömhielm har bott i Götala, frågan löd i sin helhet:
 
"Fantastiskt bra och djup beskrivning av platsen. Har du kanske någon uppgift om Ryttmästaren Arvid Gabriel Strömhielm bott här? Han utflyttade 1794 till Stacketorp från Vättlösa. I texter jag hittat så var han före 1794 skriven på "ryttmästarebostället Götala utanför Skara" 

MVH Bertil"
 
... och det har han, ryttmästaren Strömhielm var såsom många andra svårfångade personer bosatt på själva kungsgården och då han titulerades Herr Ryttmäst Strömhjelm, behövde han lika lite som översteboställets herre generallöjtnanten Carl Julius Bernhard von Bohlen nedtecknas såsom de andra i husförhörslängden med födelseår eller kristendomskunskaper, nästan så att man känner att prästen inte vågade sätta sig emot herrskapsfolket? Carl Julius Bernhard von Bohlen var förbandschef för Västgöta regemente under åren 1775–1785.
 
Ryttmästaren Strömhjelm hittas som tredje person ovanifrån i Skara landsförsamlings kyrkoarkivs husförhörslängder 1781-1790, vilket visar att han bodde på själva kungsgården.
 
Arvid Gabriel Strömhielm föddes den 2 december 1743 på Rangeltorp i Önums socken, Barne härad i Vara kommun. Han blev olontär vid Västgöta kavalleriregemente den 16 september 1755, inte ens tolv år fyllda. Kvartermästare därstädes den 10 november 1761, senare . sekundadjutant 1768-05-02, premiäradjutant 1769-04-19, löjtnant 1775-09-08. och slutligen ryttmästare 1777-12-10. Han tilldelades Kungliga svärdsorden, så kallade RSO, den 24 januari 1779. Han tog avsked från armén den 14 december 1785, vid 42 års ålder. Han dog ogift drygt trettio år senare på säteriet Stacketorp i Norra Vånga socken, Vara kommun, den 4 juni 1816 och slöt ätten på svärdssidan.
 
Det gamla bostadshuset i Rangeltorp, där Arvid Gabriel Strömhielm föddes 1743 blev nedrivet omkring 1920. Den vänstra delen av huset tillkom på 1700-talet och till- och ombyggdes 1906. Foto av Lars Hasselberg, Västergötlands museum.
 
Det bör förtydligas att Arvid Gabriel Strömhielm, inte levde ensam på säteriet Stacketorp utan hade en familj utanför äktenskapet, då han lämnade efter sin död som den siste av sin ätt gården i testamente till sin hushållerska Margareta Eding, med vilken han hade två utomäktenskapliga barn Anna Margareta Ström och Arvid Militz Ström. Säteriet Stacketorp har innehafts av ätterna Lilliehöök, Wohlberg, von Köhler och Strömhielm. Testamentsgården Stacketorp av 1816 kom senare under 1800-talet att genomgå ett flertal ägoskiften. Det finns en bouppteckning efter Ryttmästare Arvid Gabriel Strömhielm 1816, avskriven av Erik Sandberg och publicerad i artikeln "Bouppteckning efter Ryttmästare Arvid Gabriel Strömhjelm 1816"  i Kvänumsbygden 1969. Den gamla mangårdsbyggnaden i Stacketorp med anor från 1700-talet brann ned 1953, och är nu ersatt en ny byggnad.
 

 
Götala kungsgård 1835, men på 1780-talet under ryttmästaren Strömhjelms tid var miljön sig lik. Under sitt första regeringsår som kung, övernattade Gustav III på kungsgården i Götala 1772. 

RSS 2.0