Götala

Fornminnesföreningen i Göteborgs vårresa inföll den sista helgen i april månad 2019. Under två dagars tid besökte vi historiska och arkeologiska pärlor i de centrala och östra delarna av landskapet Västergötland, där kommunerna Habo, Skara, Skövde och Tidaholm blev besöksmål och vi övernattade på Hellidens slott i Tidaholm.

Till skillnad mot tidigare resor i landskapet åkte vi över berget Billingen denna gång och la vår tyngdpunkt på kommunerna Skövde och Tidaholm, men även diskuterade om militärens betydelse för Västergötland, då jag inledningsvis på lördagen höll en föreläsning på Götala herrgård om bröderna Adlercreutz från Finland som bebodde Läckö och Götala kungsgårdar under det tidiga 1800-talet, som omdöpte Läckö till finska namnet Siikajoki.

Gustaf Magnus Adlercreutz dotter gifte sig in i släkten Rudenschöld och denna släkt fick överta och innehade Läckö till 1914, där även den omtalade Gunnar Wennerberg dog 1901 hos sin svåger Axel Rudenschöld.

God hemlagad mat med lokala råvaraor och ypperlig service erbjuds på Götala herrgård, strax utanför medeltidsstaden Skara i centrala Västergötland.

 

Efter en tillhörande välsmakande lunch på Götala herrgård besökte vi Garnisonsmuseet i Axvall, där vi blev guidade av museets personal.  

Garnisonsmuseet i Axvall berättar om militärens historia i Skaraborg.

Götala var överstebostället för Västgöta regemente, ett av Skaraborgs två regementen.  Det andra var Kungslena kungsgård och där bodde översten för Skaraborgs regemente.  Axvall var de båda regementenas gemensamma övningsfält.

Det finns två minnesstenar över de tvenne regementena som huserat på heden i Axvall. Västgöta regementes sten från 1916 är upprest på resterna av Odins hög. Här presenterad av vårresans tvenne guider, Ewert Jonsson och Harri Blomberg.

Efter garnisonsmuseet i Axvall åkte vi mot den starkt kulturellt påverkade miljön i Kungslena i Tidaholms kommun, där vi under guiden Ewert Jonssons ledning, en av Västergötlands kunnigaste guider, fick höra historier om kungsgården och kyrkan i Kungslena och även bese minnesstenen över slaget vid Lena 1208 och tänkte oss hur striden kunde ha gått till och var slagfältet låg. Lena medeltidsborg låg i närheten.

Ewert Jonsson guidade oss med stor inlevelse på slagfält, i kyrka och vid kungsgård och minnessten i Kungslena.

Vi körde vidare till Gestilren och minnesmonumentet över slaget 1210. På det intilliggande mäktiga gravfältet i Dimbo, som är Västergötlands största järnåldersgravfält med drygt 300 gravar från yngre järnåldern, hade vi en rundvandring under mitt överseende.

Det omfångsrika gravfältet i Dimbo.

Gravfältet har använts för begravningar under flera generationer, framför allt under vikingatiden 800-1050 e Kr. De flesta gravarna är högar som är byggda av jord. Övriga är runda eller tresidiga, flacka gravar av jord och sten.  På gravfältet finns hålvägar, det vill säga djupa stigar som uppstod av forna tiders resande.

Därefter checkade vi in på Hellidens slott och vandrarhem, där vi också åt kvällens middag, bestående av salladsbuffé, varmrätt och dessert, inklusive måltidsdryck och kaffe.

Maten på Hellidens slott smakade bra efter en eftermiddag bland många sevärdheter.

Under kvällen gavs tid till att se den vackra miljön omkring Hellidens slott, vilken jag besåg med min rumskamrat Stig Berggren från granntorpet Motviljet i Götala.

Hellidens slott i Tidaholm.

 

Vår ciceron Ewert Jonsson, höll en mycket intressant föreläsning om Sankta Helena av Skövde, Västergötlands skyddshelgon och jag avrundade kvällen med att reflektera kring de många resta monumenten i Västergötland, vilka vi besåg flera av under dessa två vårdagar.

Kvällsföreläsningar om Sankta Helena av Skövde och tillbakablickar på monumentprojekten i Västergötland på Hellidens slott hölls av Ewert Jonsson och Harri Blomberg.

Efter frukost och utcheckning på Hellidens slott for vi tillsammans med Ewert Jonsson först till Suntaks gamla kyrka och sedan vidare till Härja kyrka med sin berömda tympanon och annat spännande.

Suntaks gamla kyrka och Härja kyrka är sevärda.

Med rysningar besökte vi Falks grav på Hökensås i Habo kommun. Ewert Jonsson gav oss en detaljrik bakgrundshistoria varför korset restes i tallskogen.

På Falks grav finns alltid färska blommor.

En stärkande söndagslunch åt vi på Hellidens slott, därefter for vi mot Skövde och Forsby kyrka, belägen ovanpå en ansenlig hednisk gravhög och är den enda medeltida kyrka som vi exakt vet vilket år den invigdes, nämligen 1135. Det står inristat i korets vägg.

Forsby kyrka invigdes 1135.

Under eftermiddagen besåg vi besökte vi Askeberga (Asgubäck) skeppssättning vid Tidan, kallad för kung Ranes stenar (Rane var ett av Odens alla binamn).

Rönen kring Askeberga skeppssättning vid Tidan, presenterades av vår guide Ewert Jonsson.

 

Två kilometer bort låg Flistads kyrka med kung Ranes hög. Som om inte detta vore nog så återfinns ”fornum sigtunerne” de gamla odensgårdarna just i vadet vid Tidan, vilket vi besåg med tillhörande kyrka och kända brohus.  Odens sjö numera sjön Östen med socknen Odensåker i anslutning.

Våmbs kyrka är en populär dop- och vigselkyrka i Skövde.

På östra sidan av berget Billingen besåg vi Våmbs tidigmedeltida kyrka, innan vi åter for till Götala herrgård för en kvällsfika, innan hemfärd till Göteborg.