Torsdagen den 21 april 2016, satte jag bland annat potatis på Stora Vadet, men räfsade även bort fjolårsgräs och klippte gräset på Storhögen närmast brygghuset, då det på försommaren och sommaren kommer rikligt med vackra blommor här.
Förra bloggen om
konsten att byta ett tändstift ledde till en fortsatt diskussion med den eminenta Kristina Pallin i Norrala om gräsklippning, som jag tycker passar som en epilog till bloggen om tändstift, då en stor del av sommaren handlar om gräsklippning. Vi kom att prata om bland annat gräsklippare utan motor och då skrev Kristina till mig, som har massor att berätta om allt från stenålderns betande getter till robotgräsklippare. Hon skrev:
De moderna cylinderklipparna av handdragen modell använder jag fortfarande ibland. Anledningen är att klippningen blir oerhört mycket snyggare då man slipper rotorklipparnas strängar av "stuvad spenat". Faktum är att på ojämn mark så fungerar de gamla och tyngre klipparna mycket bättre, då de ej studsar lika lätt. Men man behöver både vara stark i armar och ben för att orka dra dem uppåt i en slänt. För båda gäller det nämligen att gå i rask takt, för annars viker sig gräset bara under dom.
Fornminnesvård på Stora Vadet.
Tänk sådan härlig berättelse det kan bli utav att byta ett tändstift. Att lyckas med denna bedrift är ju lysande. Jag menar inte att det är världens enklaste sak, utan att det är en berättarglädje som kommer till uttryck i dessa små vardagsproblem som dyker upp för oss alla ibland. Som tur är har jag själv bara att ropa på Clas, så löser sig det mesta. Med skruvmejseln i handen kommer han då farande ner i trädgården för att ställa upp tomgången på högre varv för att maskinen kurkar i för högt gräs, eller sänka tomgången då mina öron fått nog.
Fornminnesvård på Stora Vadet.
Visst har jag ibland fått en skopa ovett då jag trots att jag vet att man inte får luta gräsklipparen åt samma håll som tändstiftet sitter på för att krafsa bort geggan som fastnat under rotorbladen. Anledningen är att stiftet då kan bli oljigt och vägra gnista. Om man då som jag gör, fortsätter dra i snöret tills man själv kurkar blir motorn sur. Dvs får för mycket bensin och måste då luftas. Jag vet inte hur man gör det eftersom det stinker bensin och jag går därifrån och tar mej en lugnande cigarett för att inte ge åbäket en välförtjänt spark, vilket aldrig har fått den att lyda. Så nog finns det mycket att säga om klippare.
Fornminnesvård på Stora Vadet.
Clas berättade att en kund en gång hällt olja i bränsletanken och bensin i oljepåfyllningen. Det blev inte heller så lyckat resultat. Men man kan ju inte veta allt om allting.
Hustomte vid brygghuset på Stora Vadet.
Konsten att byta ett tändstift på en gräsklippare på Stora Vadet i Götala.
I min ungdom läste jag och hade en stor behållning av Zen och konsten att sköta en motorcykel, som är en filosofisk roman av Robert M. Pirsig, där han undersöker begreppet kvalitet och kvalitetens metafysik. Boken, som kom ut 1974, beskriver en motorcykelresa från Minnesota till San Francisco med filosofiska diskussioner inflikade som författaren kallar för chautauquas. Boken bör trots titeln varken eller kan den direkt föras till den omfattande litteratur som siktar till att ge direkta och faktiska informationer om den ortodoxa zenbuddhismen. Ärligt talat är den inte mycket till handledning när det gäller motorcyklar heller.
Stiga Combi 53 SEQ.
Däremot handlar faktiskt dagens blogg om konsten att byta ett tändstift på en gräsklippare, vilket jag gjorde på Stora Vadet, tisdagen den 12 april 2016. Med hjälp av varuhuset Julas hjälpsamma personal i Skara och med egen logik lyckades jag med konststycket och efteråt har jag av mina goda vänner Clas och Kristina Pallin i Norrala utanför Söderhamn, fått goda råd på vad man ska tänka på. Clas har som yrkesman lagat cyklar och gräsklippare i Hälsingland i femtio år.
Tvenne olika stora tändstiftsnycklar.
Jag köpte min självgående Stiga Combi 53 SEQ på Outletdelen av Julahuset för två år sedan, ett visningsexemplar som jag fick för halva priset och den har fungerat klanderfritt i två säsonger, trots att gräsklipparen har fått slita hårt på Stora Vadet. Inför denna säsong var det dags att byta tändstift för första gången och då uppstod en massa frågor i mitt huvud. Var ligger tändstiftet på gräsklipparen, hur får jag loss och med vilka verktyg? Internet var inte så hjälpsamt som man kan tro, men efter mycket letande hittade jag några övertydliga You Tube – klipp, som förklarade. Exempelvis behöver man en tändstiftsnyckel för att få loss tändstiftet, vilket inte medföljde mitt visningsexemplar och olika tändstift behöver olika storlek, vilket inte framgår så tydligt av tändstiftet. I mitt fall behövde jag en tändstiftsnyckel 16 mm för att få loss det gamla Briggs originalstift som hörde till Stigan, men behövde tändstiftsnyckeln 21 mm för att få det nya tändstiftet 7 Y (RCJ7Y) på plats. Är tändstiftsnyckeln för liten eller för stor så går det inte att greppa tändstiftet, storlekarna 16 mm och 21 mm brukar var gängse, så köper man båda så klarar man sig nog vid en tändstiftsnyckel, på Jula såldes de på bilavdelningen för 39,90 kr styck.
Byte av ett tändstift på en gräsklippare.
Tändstiftet 7 Y, som kostade 79,90 kr på Jula får igång alla maskiner, såsom motorsåg, trimmer, motorgräsklippare och åkgräsklippare, vilket även förpackningen visar. Det var mindre än originaltändstiftet och då jag nästa säsong ska byta maskin, nöjer mig med detta. Dock påpekade Clas i Norrala med rätta att om jag fick igång min gräsklippare så var det ju bra, ty 7 Y är nämligen motorsågständstift, men då de andra var slut på lagerhyllan var det enda tändstiftet som fanns inne på Jula och personalen sa att det fungerade. Tändstiften är anpassade till tändspolens kapacitet. Stiftet kanske gör att maskinen startar, men stiftet kanske inte håller lika länge, eller skadar tändspolen, sa Clas. Han tillade att de flesta gräsklippare oavsett märke har samma motortillverkare, Briggs & Stratton. En sidventilare med tändstiftet rakt fram på motorn. Originalstiftet heter BSSW. Men man brukar mest använda stift som heter CJ 8 eller J 19 LM. Det finns numera även toppventilsmotorer, men är överkurs i detta sammanhang. Första svensktillverkade motorklipparen var en Klippman från 1954 av tillverkaren Klippo. Enligt Clas det slitstarkaste märket. Britten Edwin Beard Budding (1796-1846) uppfann gräsklipparen 1830. Mekaniskt sett så funkar de handdrivna cylinderklipparna av i dag exakt lika. Så Budding gjorde nog god vinst på patentet. Innan gräsklipparen kom så slogs gräset med lie och kanterna runt rabatterna med fårsax.
Kulturmarksarbete på Stora Vadet, den 12 april 2016.
När det är ny säsong bör man inte bara byta tändstift, utan även byta ut oljan och 4-taktsbensinen, men jag bara fyllde på de gamla lagren (livet är nämligen fullt av kompromisser) och satte igång den självgående gräsklipparen och jag kunde fortsätta kulturmarksarbetet vid den tusenåriga färdvägen och vadstället intill stormannagravarna och torpet.
Vårblomster på Stora Vadet, den 12 april 2016.
Bild A105677 i Västergötlands museums bildarkiv, föreställer bautastenen RAÄ Stenum 29:2 i Vasahage i Stenums socken. Fotograferad av Georg Svantesson omkring år 1970.
Denna fredagseftermiddag har jag roat mig med att titta på bilder i Västergötlands museums bildarkiv och stötte på en serie av tre svartvita bilder tagna av Georg Svantesson omkring år 1970, en flitig fotograf som har tagit omkring 1 procent av de knappt 130 000 bilder som finns tillgängliga på Västergötlands museums hemsida.
Bild A105678 i Västergötlands museums bildarkiv, föreställer bautastenen RAÄ Stenum 29:2 i Vasahage i Stenums socken. Fotograferad av Georg Svantesson omkring år 1970.
Då bilderna saknar proveniens tänkte jag här kort beskriva dem, då jag vid två tillfällen - Bautastenarna i Vasahage och i slutet av bloggen från den 21 februari 2013, då jag också har med mig ett urklipp från 1947, som beskriver bautastenen - har beskrivit dem i min blogg om Götala. Bautastenen står i Vasahage vid Götalabäcken på granntomten till Stora Vadet, gården Vasen i Stenums socken och hittas under beteckningen RAÄ Stenum 29:2 i Fornsök. Det finns ytterligare två bautastenar intill denna, som dock har fallit ned helt, men alla tre kan vara en rest av Odens tre flisor. Vilket ytterligare poängterar denna trakts höga kultstatus i forntiden.
Bild A105676 i Västergötlands museums bildarkiv, föreställer bautastenen RAÄ Stenum 29:2 i Vasahage i Stenums socken. Fotograferad av Georg Svantesson omkring år 1970.
