SLU-forskaren Anna Hessle berättar i Götala om att välja svensk mat, gör man en god miljöinsats.
I gårdagens
Västnytt fick vi möta SLU-forskaren Anna Hessle bland stutar på SLU:s försöksgård Götala utanför Skara, i anledning av hur
SLU Holding i en aktuell
undersökning har studerat hur 400 svenskar verkligen väljer i matbutiken utifrån ett miljöperspektiv. När konsumenterna spontant uppger vad som är viktigast vid matvalet till hushållet blir svaret att maten ska vara av bra kvalitet, vara svensk och billig. I TV-inslaget säger Hessle att
"vill man göra det enkelt för sig så tycker jag att man ska gå på grundregeln att äta svenskt. För det är så att svensk mat generellt sett har en lägre negativ miljöpåverkan per kilo produkt, jämfört med import. Det är att göra det enkelt för sig och tydligt." Inte nog med det, genom svensk kreaturshållning håller vi våra kulturmarker öppna, en aktiv landskapsvård.
Två stutar på Sveriges lantbruksuniversitets försöksgård i Götala, i bakgrunden syns järnåldersgravar vid det tusenåriga Taskevadet, ett forna vadställe med tillhörande gravfält, som genom aktiv kulturmarksvård av stutarna, genom sitt betande håller hagmarkerna öppna.
Ett halvsekelgammalt flygfoto över hagmarken i Götala som vi besåg, sedd från Örnsro, är taget av Stig Rehn (inköpt senare av Västergötlands museum), den 15 juli 1966.
För drygt en vecka sedan, onsdagen den 21 augusti, hade jag en kulturhistorisk guidning Götala, då jag genom SLU Götalas försorg visade deras gäster hagmarkerna vid den forna kungsgården och vid torpet Stora Vadet med tillhörande stormannagravfält intill det gamla vadstället vid Taskevadet och den minst 1500 år gamla färdvägen över detsamma. Jag berättade om Götalas forntid, biskoparnas sätesgård, kungarnas förläningsgods, landshövdingens residens med tillhörande fängelset "Götala kista" och platsens militära historia, såsom översteboställe för Västgöta regemente till häst... samt genom en timmes vandring i betesmarkerna visade vad man kan se i markerna ur ett arkeologiskt och historiskt perspektiv.
På stormannagravfältet vid Taskevadet i Götala finns bland annat den sammanförda fornlämningen RAÄ Skara 92:1–2, som är sammanförda fornlämningar varav en riktigt stor rund stensättning, 19 meter i diameter och 0,3 meter hög. Vilka den guidade gruppens medlemmar står på. Stensättningenen är övertorvad med i ytan enstaka stenar 0,2 - 0,4 meter stora. Den har ställvis kantkedja av 0,2 meter höga och 0,4–0,8 meter långa stenar. Ojämn yta, skadad i nord-nordväst-väst genom äldre täkter. Intill finns eventuella fordom resta stenar, som har använts som gravmarkeringar. 1,8 meter respektive 2 meter långa, 1 meter breda och 0,5–0,8 meter tjocka, liggande intill varandra.
Det blev en liten grupp på 17 personer och de bestod av några forskare och övrig personal från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), ett par rådgivare inom lantbruket och personalen vid konungens gods Stenhammar i Sörmland, bland annat professor
Urban Emanuelsson ingick i gruppen och vi hade ett gott samtal och i tacktalet efter min rundvandring förra onsdagen blev jag lovad att även få en personlig inbjudan att besöka
Stenhammar kommande år i samband med
Stenhammardagen 2020 – en tradition sedan mer än 10 år då H.M. Konungen och SLU:s rektor bjuder in till seminarium som en del av samarbetet mellan SLU och Stenhammars Godsförvaltning. Lantbruket i Sverige är indirekt via sina kreatursbesättningar som betar vår kulturmark Sveriges viktigaste fornminnesvårdare!
Skärbräda - en present till guiden Harri Blomberg - från en av av Peter Hernquists tre askar, planterade på Brogården i Skara 1776.
En akvarell, som föreställer ett porträtt av Gustav Magnus Adlercreutz, regementschef för Västgöta regemente 1811–1824 och bosatt på överstebostället Götala. Kopian är utförd av hans ättling Magnus Adlercreutz (1868–1923) år 1919, som också var svensk officer. Den förvärvades till Västergötlands museum 1962, såsom gåva av Kungliga Västgöta regemente officersförening. Akvarellen är inramad i en svart ram, med storleken 30 x 23,5 cm.
Den senaste tiden har det glädjande skett en upprustning av finländaren Gustav Magnus Adlercreutz (1775-1845) familjegrav, på den gamla kyrkogården i Skara, som har fått en ny plattform till korset. Familjegraven har fått status som kulturgrav.
Finländaren Gustav Magnus Adlercreutz familjegrav i Skara en sommardag 2013, före upprustningen.
Graven innehåller Götalas herre, hans fru och ena dotter. Han deltog i striderna 1808 och 1809, samt såsom chef för Västgöta regemente gjorde fälttågen i Tyskland och Norge 1813 och 1814, varvid han i Norge förde befäl över den andra fördelningens avantgarde och verkställde övergången av Glommen samt besatte Tunölandet; 1809 var han bland de officerare, som befann sig å slottet i Stockholm vid Gustav IV Adolfs arresterande.
Gjutningen av en ny plattform till korset i Gustav Magnus Adlercreutz familjegrav, skedde i juli 2019.
Hans sonson, Magnus Adlercreutz, född den 7 oktober 1868 i Stockholm, död den 24 maj 1923, var också en svensk militär. Han var son till landshövdingen Axel Adlercreutz (1821-1880), som föddes på överstebostället Götala, och grevinnan Hedvig Lewenhaupt. Magnus Adlercreutz blev underlöjtnant vid fortifikationen 1888, vid Västmanlands regemente 1889, löjtnant vid generalstaben 1898 samt överste och chef för Västmanlands regemente 1918. Han var tecknare i diverse skämttidningar. Adlercreutz utgav ”Krigare och hofmän (1905)”. Adlercreutz är representerad vid bland annat Nationalmuseum.
Finländaren Gustav Magnus Adlercreutz familjegrav på gamla kyrkgården i Skara, med korset återsatt, den 12 augusti 2019.
Finländaren Gustav Magnus Adlercreutz familjegrav på gamla kyrkgården i Skara, med korset återsatt, den 13 augusti 2019.
Skara domkyrka, den 13 augusti 2019.
