Den 28 april 2013.

 


 

Månadens sista söndag innebar en massa trevligheter, vid sidan av ett dagsbesök i Götala – Skara, hann jag även se på kurorten Mösseberg och ha en mat- och bioafton med min sambo. Dock berör den här bloggen om min vardag i Götala, där jag idag iordningställde fredagens inköp och gjorde tre rum lite mer beboeliga, även om jag är medveten att en hel del återstår. Dock börjar torpet Viljet te sig som ett fullgott fritidshem. Jag arbetade även lite smått i trädgården, ska i samband med nästkommande besök ta med mig en räfsa från torpet Stora Vadet, för med en kratta arbetar man dåligt för att få bort fjolårslöv från björkarna på tomten. I Skara besökte jag domkyrkan och åt en söndagslunch på stationsrestaurangen.


Förberedelser inför en ny säsong.



 

 

Våren har äntligen kommit ifatt sig själv. Jag har den senaste tiden varit i Götala för att iordningställa torpet Viljet inför sommarsäsongen 2013. Fredagen den 26 april fyllde jag skåpen med kaffe och annat som behövs för att få vardagen att fungera och ge det där ”lilla extra”. Simhallen fick ett besök, då jag använde mina friskvårdspengar från min arbetsplats till att köpa entrébiljetter och på Jula inköptes två par skor. I Skara mötte min vän och ciceron i Västergötlands kulturhistoria upp mig. Bengt Wadbring var behjälplig som smakråd vid inköp av ett möblemang från kyrkans trevliga loppis vid Hötorget.

 

Second Hand - Kyrkornas Hjälpande Hand i Skara. De är en ideell förening bestående av fyra kyrkor; Betaniaförsamlingen, Missionsförsamlingen, Pingstförsamlingen och Skara domkyrkoförsamling. Föreningen grundades 1998 och butiken har hela tiden varit belägen mitt i Skara, på Hötorgsgatan 4.

 

Vi fick köra tvenne gånger för att fylla det nya fritidshemmet i Götala med inne- och utemöbler. Nu kan man vila, sova och äta frukost i stugan. Endast sängar fattas. På torpet Stora Vadet i Götala inspekterade jag med Bengt markerna, vårens första blommor hade kommit dit. Sedan kryssade vi runt i det västgötska kulturlandskapet och besåg sevärdheter från Skara till Vårgårda, där jag blev avsläppt vid stationen i skymningsljuset. En mycket trevlig dag var över.

 

 


Den 18 april 2013.

 

 

Den sista snön har smält bort, även från skuggsidorna i Götala. Vårvindar från sydväst och tranors läten. Jag fyllde på skåpen i torpet Viljet med köksredskap, koppar och dylikt. I trädgården arbetade jag en del, innan jag över Markera gick till torpet Stora Vadet och dess gravfält, på bänken utanför brygghuset reparerade en såg genom att skruva fast några muttrar och ute i trädgården fejade en del, rensade upp en gammal kvisthög, som förra sommaren var i vägen för röjsågen. Rabarbern har börjat komma upp, verkligen glädjande och ännu ett slånträd har huggits ned från storhögen, endast ett återstår på själva högen och ett tjugotal alldeles intill. Efter ytterligare lite småjobb på torpet och en inspektion av dess marker, åt jag en kebabrulle vid stationen i Skara och vid Hornborgasjön fortsatte den ljuva trandansen.


Den 9 april 2013.

 

 
Vårbruket har så smått kommit igång på Skaraborgsslätten, både ute på åkerfälten och i folks trädgårdar, även om det i senare fallet mest är fejning. Tisdagen den 9 april var jag en heldag i Götala, vandrade tur och retur från torpet Viljet till torpet Stora Vadet. På det första stället förberedde jag vårt boende där framledes och på det andra var det mestadels slyröjning och förberedande av kommande målningar. Det gavs i Götala även givande samtal med både grannar och personal på SLU, hade så ock med min handledare på Göteborgs universitet dagen före, då vi la upp riktlinjer för examensarbetet i arkeologi. Avgränsningar och vettiga frågeställningar till det rika materialet stundar. Jag stannade till på biblioteket i Skara och vid Trandansen på väg mot Göteborg.

Nu kan dansen börja.

Sent omsider har tranorna kommit till Hornborgasjön, jag stannade torsdagen den 4 april 2013 till vid Trandansen för att beskåda det underbara vårspektaklet av fåglar och människor som samlas. Tranan kommer med våren och ljuset.

 

 

I Skara blommade krokusar och på Blombacka hembageri vid Marumstorget bjöds det på god smörgåstårta, bärfylld cheesecake och kaffe... läser Johan Georg Arsenius minnesanteckningar med kulturbilder från 1800-talet. Han vistades ofta hos familjen Adlercreutz på överstebostället Götala, då han var vän med barnen i familjen. Till detta finns skäl att återkomma. Jag tog bussen till Götala allé.


 

Tranorna har kommit till Götala också, ett par häckar i skogen, medan andra kan periodvis nyttja av vårsådden. De tas mot med glädje, så tog jag även mot nycklarna till torpet Viljet (därav det söderom intilliggande torpet Motviljets namn). Jag inspekterade byggnaderna, först tillsammans med personal från SLU och sedan ensam, packade upp bestick och en bordslampa. Det gäller att göra sig hemmastad. Jag var på förmiddagen och letade efter möbler till torpet, men de jag var intresserade av hade sålts, får leta vidare. Till detta torp passar möbler från tidigt 1900-tal, finns utrymmen att fylla.

 

 

En promenad och kulturinspektion av Markera mellan torpet Viljet och torpet Stora Vadet.

 

 

Ett par timmars arbete på Stora Vadet, slånrensning och dylikt. Jag inspekterade även Stora Vadets gravfält.

 

 

I Skara, före hemfärd till Göteborg, kopierade jag av forskningsmaterial från 1950-talet om Götala.

 


RSS 2.0