Götala

Götala har med kortare bortförläningar bl a till grevarna Königsmark sedan högmedeltiden tillhört kronan. Under indelningsverkets tid var det boställe, inledningsvis för ryttmästaren, men från 1730 för översten för Västgöta regemente till häst – Skaraborgs kavalleriregemente, medan infanteriregementet hette Skaraborgs regemente. Överstebostället Götala nybyggdes 1735 och reparerades åren 1799-1800. Västgöta regemente övades från 1689 på Eggby ängar, öster om Skara och från 1745 på Axevalla hed mellan Skara och Skövde, som blev den permanenta mötesplatsen fram till slutet av år 1916, där infanteriregementet även övade alltsedan 1725.



Eggby ängar som användes under den karolinska epoken låg vid Höjentorps kungsgård i Eggby sn, men innan Karl XI hade lagt vantarna på slottet vid Billingens fot efter sin faster Maria Eufrosyne av Pfalz´s död 1687, var exercisplatsen ambulerande. År 1685, då indelningsverket började ta mer fast form, mönstrade Karl XI sitt Västgöta regemente till häst vid kungsgården Götala.

Den 4 december 1682 godkändes förslaget om införandet av det ständiga knekthållet av riksdagen. Förslaget bygger på principen att kungen påtog sig ansvaret att med varje landskap förhandla fram frivilliga avtal om uppsättandet av krigsmakten. Införandet tog tid vilket till största delen beroende på att det inte var någon tvingande lag, utan infördes genom förhandlingar mellan statsmakten och allmogen i landskapen. Västergötland införde indelningen våren 1685. Samma höst, under tiden den 22-28 september 1685, bodde Karl XI på Götala.



Västgöta regemente kom snart få sin fasta organisation, 1691 indelades det på 1000 nummer, varav huvudparten i Skaraborgs län, men hösten 1685 hade man bara lyckats samla ihop fyra kompanier á 125 i varje, alltså omkring 500 ryttare, samt befäl, präster och annan personal samlades på markerna runt kungsgården Götala.



Kungen kände sitt kavalleri, då han redan den 21 juli 1685 hade besökt Sjötorp i Larvs socken, där han övade Västgöta regemente. Kungen kom också att besöka kyrkan i Larv med sitt manskap under inspektionen. Karl XI var starkt troende.

Jag tänker på det när jag på Skottdagen den 29 februari 2012 besöker Götala i vackraste vårväder, för att sätta upp informationsskyltar för besökande till torpstället Stora Vadet. Ty den äldsta kartan över Götala och Stora Taskevadet, som det hette, är från 1682, kompletterad 1688, och redan då fanns det ett torp på södra sidan av Vadet i Götala mader, invid den gamla hålvägen som också är utritad på kartan.



1680-talet, då var Sverige en stormakt och i folks minne fanns de stora häxprocesserna från åren 1668-1676, men vars förföljelser på 1680-talet nästan helt avtagit. Karl XI lyckades under de här åren skapa fred för Sverige, förbättra kronans ekonomi, skapa en stark stående armé och inre ordnade förhållanden.

Jag har en livlig fantasi när jag ser ut över hagarna mot kungsgården Götala, tänker på Karl XI:s vistelse här hösten 1685. Hör nästan ljudet av hundratals frustande hästar som reds av svenska karoliner i mycket trovärdiga övningar, krigarkungen till häst och troligtvis själv delaktig i övningarna.



De karolinska hästarna var små och inte särskilt vackra, men hade en god kondition. De skulle vara 1,4 m höga bakom sadeln. Mindre godkändes om de var starka.



Vadställets sluttningar vid Götala mader fylldes av trampande hovar och stänket av madets vatten, då hästarna rusade över dess botten. Ryttarna utgjorde eliten av den svenska armén och spelade ungefär samma roll som pansartrupperna idag. De skulle storma fram som en kil och bryta upp fiendeleden.

Kavallerister fullt rännande mot tilltänkta fiender. Det så kallade svenska maneret, en stridsformering då ryttarna red i ett pilformat kompani, som normalt räknade 125 hästar, uppställd enligt Karl XI:s exercisreglemente på tre led, tätt anslutna, med tätast möjliga anslutning mellan rotarna. Ryttmästaren i kompaniet hade sin plats i spetsen, löjtnanten och kvartermästaren strax bakom. Standaret, vilket utgjorde den allmänna rättningspunkten, fördes av den andre kornetten som red i mitten av främsta ledet. Den äldste korpralen ställdes på högra flygeln, den andre vid standaret, den tredje på vänstra flygeln.



Det svenska kavalleriet kom att använda den mycket framgångsrika taktiken att rida rakt på fienden med värjan, för att sedan använda handeldvapnen. Det var den enda stridsmetod karolinerna kände, reträtt övades aldrig. Övningarna var mycket realistiska och ibland till och med livsfarliga för de inblandade på fälten kring Götala kungsgård.



Under fältveckan i Götala hölls religiösa bönstunder, varje morgon och kväll. Gudstjänster hölls också, varje regemente hade egna präster och det var en allvarsam kung som besökte Götala hösten 1685, då prinsarna Gustav, född den 4 juni 1683 hade dött den 16 april 1685, och Ulrik född den 23 juli 1684 hade dött den 29 maj 1685. Karl XI tog förlusterna hårt, vilket framgår av samtida brev som han skrev till sina betrodda män. Kungen måste ha känt oro över sin havande hustru och lämnade Götala, då besked kom från huvudstaden att drottningen den 28 september 1685 födde prinsen Fredrik.



I galopp måste hemfärden gått över Götala mader vid Stora Vadet mot Axevalla, Skövde och vidare till Stockholm. Lyckan blev kortvarig, Fredrik avled redan den 12 oktober samma år. Prinsen Karl Gustaf  (1686-1687), som föddes året därpå kom också att dö som spädbarn och på två år fick Karl XI ställa fyra små silverkistor i Riddarholmskyrkan. På en familjetavla av Ehrenstral, numera på Gripsholms slott, syns de fyra döda sönerna, prinsarna Gustaf, Ulrik, Fredrik och Karl Gustav uppe bland molnen.

Dock, det finns en nutid och jag tog Skottdagen 2012 fram min nyinköpta sekatör, för att rensa bort ogräs och vildvuxet buskage kring brygghuset. De närmaste besöken ska jag frilägga marken norr om själva torpet och nordöst om ladugården, alltså ända till området vid bron över Götalabäcken. Dessutom mätte jag dörrspeglarna till brygghuset, de nya kommer att bli 73 cm x 73 cm.



Här kommer årets aktivitetsyta att vara, jag funderar på att införskaffa ett militärtält och sätta upp härstädes. Inte fel, om man tänker att Götala användes som exercisplats av Karl XI för 327 år sedan. Glad och kanske ännu mer förvånad blev jag vid senaste besöket när jag testade vattenpumpen, det forsade rikligt med vatten ur den.