Den stora branden på Götala kungsgård 1887.

 

Den enda avbildningen jag känner till av kungsgården Götala, som den såg ut före den häftiga eldsvådan som ödelade den forna huvudbyggnaden 1887, är en laverad tuschteckning från år 1835 av prästen Johan Gustaf Thun i Skara stift. Han utförde en mängd laverade tuschteckningar på platser han besökte mellan åren 1830 och 1839. Hans 51 teckningar, huvudsakligen med motiv och vyer från Västergötland, visar hur dessa trakter såg ut under 1830-talet i denna ritbok som fått den handskrivna titeln För ro skull. Teckningarna mäter 10,5 x 17 cm och förvaras på Stifts- och landsbiblioteket i Skara. (1)

  

 

Torparen Johan Larsson på torpet Stora Vadet underlydande kungsgården, var född 1845 och hade blivit 42 år gammal då den stora branden skedde på Götala. Han måste under denna sensommartid för 125 år sedan ha sett och nog även deltagit i det släcknings- och röjningsarbete som skedde nästgårds, tillika hos den arbetsgivare som troligtvis lät Johan Larsson att vara med på ett flertal dagsverken då den nya herrgården uppfördes två år senare och intrycken från denna tid, främst branddagen 1887, måste ha satt sig till den grad att torparen Johan Larsson levde med dessa minnen och återberättade dem ända fram till sin dödsdag under mellankrigstiden. (2)

 

 

Den stora branden i Götala kom att omnämnas flitigt i svensk dagspress den 8 augusti 1887 och två dagar senare i finländsk dagspress, enligt de tre källor som jag i dags datum har att tillgå. Fler exempel skulle vara roligt att få tag på, då de här tre artiklarna verkligen skiljer sig åt från varandra.

 

 

Tidning för Wenersborgs stad och län skriver på sidan tre, måndagen den 8 augusti 1887:

Nedbränd kungsgård. En eldsvåda ödelade natten till sistlidne torsdag hufvudbygnaden å den i Skara landssocken belägna, historiskt kända kungsgården Göthala, skrifver Tidning f. Skaraborgs län.

Bygnaden hyrdes af häradshöfdingen C. G. Vennberg. Nästan hela hans rika lösörebo blef lågornas rof och det var under de största ansträngningar, som han lyckades rädda häradsrätternas i Skåning, Vilkse och Valle häraders arkiv och öfriga handlingar.

Den gamla bygnaden, uppförd 1734 och förbättrad 1799 enligt dåtidens tunga och smaklösa stid, var för kronans räkning brandförsäkrad i Skaraborgs läns brandstodsbolag; lösegendomen var försäkrad i bolaget Svea.

Egendomen arrenderas af öfverstelöjtnant B. Mörcke.

K. m:t och kronan torde näppeligen komma att uppbygga någon hufvudbygnad i den nu nedbrunnas ställe, och kungsgården Göthala skall sålunda för framtiden varda ett minne blott.

Göthala (Göthes hall) har under hednatiden varit säte för vestgötalagmännen. Vestgöta jarlar hafva äfven der residerat.

 

 

Tidningen Kalmar skriver på sidan 4 samma dag:

En häftig eldsvåda ödelade totalt under natten till sistlidne torsdag hufwudbyggnaden å den 1/8 mil från Skara belägna historiskt ryktbara kungsgården Göthala, skrifwes till Wårt Land. Kl. 2 upptäcktes olyckan af en tjensteflicka. Elden hade då wunnit stark utbredning och inom kort stod hela byggnaden i brand. De inneboende hunno med nöd rädda sig och twenne qwinnor måste i blotta linnet störta ut genom fönstren. Byggnaden förhyrdes af häradshöfdingen C. G. Wennberg, hwars rika lösörebo nästan helt och hållet blef lågornas rof. Till all lycka förmådde man under de största ansträngningar rädda häradsrätternas i Skånings, Wilske och Walle häraders arkiv, äfwensom andra wigtiga handlingar.

Då husets räddning war ej att tänka och det från Skara anlända brandmanskapet kunde intet uträtta. Om eldens uppkomst har man sig intet bekant. Den gamla byggnaden war uppförd 1734 enligt dåtidens tunga och smaklösa stil samt war för kongl. m:t ock kronans räkning försäkrad uti Skara läns brandstodsbolag. Häradshöfding Wennberg hade sin lösegendom försäkrad i bolaget Swea. Arrendator af egendomen är öfwerstelöjtn. B. Mörcke, som bor uti en flygelbyggnad.

 

 

Den i Helsingfors utgivna tidningen Finland skrev två dagar senare än de andra om branden i Götala. På sidan 3 onsdagen den 10 augusti 1887 kan man läsa under delen De Skandinaviska länderna:

En häftig eldsvåda ödelade totalt under natten till sistlidne torsdag hufvudbyggnaden å den 1/8 mil från Skara belägna, historiskt ryktbara kungsgården Göthala.

Göthala (Göthes hall) har under hednatiden varit säte för Vestgötalagmännen. Äfven hafva vestgötajarlar der residerat. På Göthala höllos Allergötha ting, då skatter eller krigsrustningar skulle utskrifvas. År 1188 byggde biskop Bengt den Gode der en kyrka. Under tionde seklet residerade konung Erik Segersäll på Göthala och styrde derifrån 3 riken; Sverige, Danmark och Norge. Sonen konung Olof Skötkonung höll der ofta hof. Från Göthala utfärdade konung Erik XI Läspe och Halte den november 1245 gåvobref å sin gård Spanahult vid Vettern till systrarna i Gudhems kloster. Gården har varit befästad med borg och fästning. Då konungarna höll hof på det stortartade Skaraborgs slott var Göthala derunder kungsladugård. Sedermera blef det landshöfdingsäte. År 1730 blef det boställe åt chefen för Vestgöta ryttare.. Då refvos de gamla byggnaderna. Ny hufvudbyggning uppsattes för 5,649 daler 12½ st. silfvermynt. Generalmajoren grefve Axel Spens ditflyttade derefter 1735. Under generallöjtnant G. V. Focks tid reparerades byggnaden åren 1799-1800 för 866 riksdaler.

Bland dem, som under senare tiden bott på Göthala, förtjenar särskildt nämnas general Carl Johan Adlercreutz.

 

 

 
 

1) Johan Gustaf Thun var son till komministern Lars Thun i Husaby och föddes i Medelplana den 11 mars 1798; blev student i Uppsala 1817 och prästvigdes 1821; predikant i Händene 1826 och komminister i Husaby 1840, men erhöll K. Maj:ts tillstånd att återlämna fullmakten och dog 1843. Johan Gustaf Thun var gift sedan 1827 med Fredrika Wilh. Josefina Lindskog, dotter till lektorn och domkyrkosysslomannen Peter Lindskog i Skara.

Bilden ”Göthala 1835” är en laverad tuschteckning av kungsgården Götala utanför Skara, daterad 1835 och tillika bild 47 i Johan Gustaf Thuns ”För ro skull”, som förvaras i Stifts- och landsbibliotekets samlingar i Skara, hyllsignum: MS Geografi Västergötland 1, bild 47. ”Göthala 1835” är även utlagd på Internetadressen:

http://www.flickr.com/photos/63794459@N07/7183060805/in/set-72157630051444931/

 

 

2) Arrendator av kungsgården Götala vid den stora branden, natten till torsdagen den 4 augusti 1887, var överstelöjtnant Bror Mörcke (1821-1892), gift med Ida Hildegard von Hall (1825-1897). De fick sonen Bror Birger Emil Mörcke (1861-1951), som också blev överstelöjtnant. Dessutom var den sistnämnde krigsminister under världskrigsåren 1914-1917 och har fått äran att vara förebild för general Bääfvenhjelm i serietidningen 91:an av Rudolf Peterssons hand. Alla de tre familjemedlemmarna - far, mor och son - är begravda på Norra begravningsplatsen i Stockholm, kvarter 16A4, gravnummer 1098. Dagens herrgård i Götala är uppförd år 1889, av kapten Leonard Svensson som samma år övertog arrendet av kungsgårdens marker. Huvudbyggnaden dessförinnan uppfördes 1734, strax efter att regementschefen för Västgöta kavalleriregemente flyttade in från Orreholmen 1731 och huvudbyggnaden kom under åren 1799-1800 att renoveras. Den äldre huvudbyggnaden brann som sagt ned 1887, medan de två flyglarna från den äldre mangårdsbyggnaden fick stå kvar i nästan åtta decennier, då de plockades ned i februari 1966 för att återuppföras vid Kråks herrgård invid Västergötlands museum och återinvigdes som museum respektive festvåning 1968.

 


Kommentarer
Postat av: Bertil Ström

Hej
Fantastiskt bra och djup beskrivning av platsen.
Har du kanske någon uppgift om Ryttmästaren Arvid Gabriel Strömhielm bott här.
Han utflyttade 1794 till Stacketorp från Vättlösa.
I texter jag hittat så var han före 1794 skriven på "ryttmästarebostället Götala utanför Skara"

MVH
Bertil

Svar: Tack Bertil, ska titta på det! God fortsättning på det nya året! Mvh Harri Blomberg, Götala.
Harri Blomberg

2019-01-05 @ 15:23:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0