Djurgårdsängsskatten – en stor guld- och silverskatt funnen mellan Götala och Skara 1880.

De två guldbrakteaterna från Djurgårdsäng, ur "Antiqvarisk tidskrift" anno 1899. Författad av arkeologen Bernhard Salin (1861-1931).  
 

Endast 700 meter sydväst om Tempelbacken i Götala gjordes ett betydelsefullt depåfynd från folkvandringstiden, då den påträffades när soldaten Gustav Alfred Boström, statkarlen Gustav Wallgren och tunnbindaren A. P. Lenander grävde ett dike 1880 i Djurgårdsäng mellan Skara och Götala, bort mot stensättningarna som kallas Götala kyrka, i Kronäng ganska nära Afsen. (Några hundra meter nordväst om Götala kyrka på Gällkvistabacken, finns fyndplatsen som går under RAÄ-nummer Skara 78:1.)

 

Djurgårdsängsskatten innehöll 15 guldföremål, 10 stora guldtackor, ett dussintal fragmentariska silversmycken, 60 smärre silverringar och remsor och buntar av silvertråd. Och två guldbrakteater. Alltsamman var inlindat i ett tygstycke som låg på en bädd av näver och tillhörde troligen en vandrande guldsmeds råvarulager. Skatten - SHM 6563 - förvaras och visas upp på Statens historiska museum i Stockholm. Två av guldföremålen sägs ha blivit stulna på 1980-talet.

 

Halvfärdiga guld-, silver- och bronsföremål liksom råmaterial i form av tackor, barrar, ringguld, ringsilver, samt guld- och silvertråd utgör en guldsmeds metallförråd, som gömts i jorden. Förutom västra Sverige kan smeden ha haft sin kundkrets inom småkungadömen i Norge, östra England, södra Jylland, nordvästra Tyskland, och de danska öarna. Kontakter kan även spåras till nordöstra Skåne och Gotland.

 

Nedan en elvasidig artikel i "Månadsbladet" anno 1892, om det folkvandringstida depåfyndet, funnet vid Djurgårdsäng i Skara landsförsamling. Författad av arkeologen Bernhard Salin (1861-1931). 

 


Kommentarer
Postat av: Morgan Nilsson

Mycket spännande! Kommer onekligen att tänka på krigsbytesofferplatserna i Finnestorp och vännebo under denna oroliga folkvandringstid. Finns möjligheten att få titta på den här platsen där fynden hittades? Mvh Morgan.

Svar: ... Tack Morgan, jag vet inte om kan lokalisera den exakta platsen numera, men vi kan vandra runt i bygden med gamla kartor, ty stora delar av Götala är idag utdikat, så offerplatser och mossar ligger idag på åkermark, men så sent på 1600-talets lantmäterikartor ser man att platsen för kungsgården ligger mer eller mindre på en stor ö, omgiven av vattendrag och mossar. Ha en fin söndag!
Harri Blomberg

2014-03-31 @ 19:54:29
Postat av: Anonym

Intressant och trevlig blogg.

En undran varför skulle skatten vara en kringvandrande guldsmeds och inte bondgårdens sparade kapital, nedgrävt i golvet i sovkammaren eller skyddade vid högsätesstolparna?

Vill minnas att jag läst någonstans att inför Älvsborgs lösen hade bönderna tunnor med silverskedar men att de efteråt fick övergå till att äta på hornskedar.

Svar: Tack för en fin kommentar och fråga. Djurgårdsängsfyndet som hittades 1880 mellan gårdarna Kronäng och Mosstorp, under en stor sten i en mosse (som måste ha varit ännu mer vattenlik under folkvandringstiden), torde göra att skatten inte direkt har gömts i ett stormannahus/hallbyggnad. Dessutom är materialet sådant - 1.7 kg ädelmetall - att om det hade tillhört någon brukare, att man hade velat göra mer smycken av det. Fyndmaterialet har karaktär av en guld- och en silversmeds råmaterial. Sedan indikerar ju dennes närvaro att en mäktig uppdragsgivare t ex en hövding eller småkung, torde ha haft sin storgård på eller i närheten av Götala. Platsen för ”Götala kyrka” är intressant ur detta hänseende, då det finns en stor terrassering där, eventuellt för en stor hall?
Harri Blomberg

2014-04-19 @ 06:52:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0