När tystnaden bröts, då 200 skräddare anlände till kungsgården Götala 1619.

Götala kungsgård. Fotograferad av Harri Blomberg.

 

Sverige var i krig, kung Gustav II Adolf, behövde ständigt nya trupper till sin armé. Gustav II Adolfs framgångar i krig, hade delvis sin orsak i att han omvandlade riket strukturellt. Reformarbetet ledde till att han skapade grunden för ett krigskollegium och Sverige delades upp i militära landskapssregementen. Gustav II Adolfs omvandling underlättades av att han hade goda medhjälpare, som hjälpte honom. I Västergötland sköttes organisationsarbetet av Nils Göransson Stiernsköld (1583-1627). År 1619 utsågs Stiernsköld till generalståthållare på Älvsborg, generallandsherre i Västergötland och Dalsland samt krigsöverste i Västergötland. Nils Stiernsköld moderniserade det västgötska regementets befäl och utrustning. I stor utsträckning ersattes de gamla kompanicheferna med nya och med stor energi lyckades han skaffa uniformer till det nya krigsfolket, då 200 skräddare samlades på Stiernskölds order i Götala 1619. Åtgärden kritiserades av kammarråden såsom alltför överdådig. Dock försvarade han sig, då han med kraft slog vakt om personalens avlönings- och underhållsintressen. Krigsvan sedan två decennier, visste Stiernsköld vikten om att ge trupperna en fältmässig prägel. 200 skräddare, transporter av kläde för uniformstillverkning, vagnar med råvaror för att föda manskapet och liknande, måste ha varit ett samtalsämne bland borgserskapet i det närbelägna Skara (Broomé 1974:21).

 

Nils Göransson Stiernsköld (1583-1627) sände 200 skräddare till Götala 1619, för att dessa skulle bekläda västgötska soldater.

 

I föregående blogg visade jag tre bilder ur Svante Gustaf Silfverhjelms familjealbum, såsom överstelöjtnant vid Västgöta regemente bebodde han med sin familj på kungsgården Götala. Det finns ytterligare en bild från Västergötlands museum i Västarvets bildarkiv, som uppvisar Svante Gustaf Silfverhjelm. Den är fotograferad 1869-1871, av Gustaf Victor Hofling, på exercisheden för Västgöta regemente i Axvall, Skärvs socken i Skara kommun. I bildens mitt rider överstelöjtnant Svante Gustaf Silfverhjelm (stavas också Silfverhielm) från Götala.

 

Svante Gustaf Silfverhjelm (1802-1872). Överstelöjtnant vid Västgöta regemente till häst i mitten av bilden. Fotograferad av skarabon Gustaf Victor Hofling på Axevalla hed 1869-1871. Fotografiet ägs av Västergötlands museum och har beteckningen VGM B145048 2679.

 

Idag när man besöker Axvall, har man svårt att tänka sig all liv och rörelse som var på Axevalla hed, då den användes som tillfällig övningsplats för Skaraborgs regemente och Västgöta regemente fram till 1910-talet. Folkvimlet på Axevalla marknad sommartid kan ge en vink om folklivet.

 

Axevalla marknad - sommarmarknad i samhället Axvall mellan Skara och Varnhem, den 7 juli 2012. Fotograferad av Harri Blomberg.

 

Åren 1848, 1858 och 1865 hölls på Axevalla hed storläger, i vilka även norska trupper deltog. Den 24 juni 1858 skriver Fredrik von Essen till sin älskade Aurore Brahe om hur tystnaden även avbröts här:

Just nu dundrar kanonerna och den stora utdelningen försigår, en vacker ceremonie som jag blott från min tältdörr får besöka emedan jag idag är jourhafvande i högqvarteret. Sällan ser man ett mera lysande tåg än Kronprinsens, med sin siuts bestående af dussintals utlänningar i de mest brokiga uniformer, den stora hop af svenska adjutanter att förtiga; all denna ståt fängsla mig dock föga, huru mycket heldre sitter jag nu och får för några ögonblick samtala med min hjertas vän.” (Planck 2014:121.)

 


 

Källa:

Broomé, Bertil, Nils Stiernsköld och regementets tillkomst. En bok om I 15. Kungl Älvsborgs regemente 1624-1974. Borås 1974:19-22.

Planck, Brita, Kärlekens språk. Adel, kärlek och äktenskap 1750-1900. Göteborgs universitet 2014.

 

Länk till Västarvets bilder, såsom ovanstående från Axevalla hed hittas på - http://www.vastarvet.se/sv/Vastarvet/Faktasidor/Sok-i-samlingarna/


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0