Finländaren Carl Edvard Wiens på Apelsäter i Lurs socken.

Utsikt från Kragenäs i Tanums socken mot Måksund, mot Resö, Galtösundet och Galtö i Lurs socken, tisdagen den 14 februari 2017.
 

För en vecka sedan besökte jag åter Lurs socken i norra Bohuslän, vilket jag för övrigt skrev om i somras angående den finländska skonerten Toivotars förlisning vid Tanums kust i Bohuslän hösten 1883.

 

Utsikt mot Lilla Rösholmen, från bronsåldersröset RAÄ Tanum 1030:1. På Lilla Rösholmen finns förövrigt bronsåldersröset RAÄ Tanum 1187:1.
 

Denna gång var det för att diskutera arkeologins historia i Kungälv med min goda vän Kristina Bengtsson, som har lett Kungahällaprojektet under en lång tid.

 

Bronsåldersröset RAÄ Tanum 1030:1 i Kragenäs i Tanums socken. Gravröset är 9 meter i diameter och är 0.1 meter högt. Stenarna är vanligen 0.3-0.5 meter stora. På krönet är en grop, 1 meter i diameter och 1 meter djup. Röset är starkt skadat så att sydvästra delen är nästan helt borta intill centrum. En del sten ligger på sluttningen öster om röset. Gravkistans stenar hittas kringspridda i den centrala delen av röset.
 

En riktigt fin februaridag, som förutom en intervju även innebar en längre exkursion till Kragenäs vid havet, där vi fikade vi ett bronsåldersröse med RAÄ-nr Tanum 1030:1, vi hade det en behaglig utsikt över kustlandskapet, dessutom stannade vi till vid en herrgårdsruin i Lurs socken – Apelsäter. Sockengränsen mellan Lurs och Tanums socknar går om lott vid kustbandet.

 

Utsikt från Kragenäs mot Lilla Rösholmen, bakom syns Stora Rösholmen. Stenpyramiden torde har upprests av scouter på läger.
 

I första bandet av Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, utgiven i Stockholm 1859, kan man på sidan 64 läsa om Apelsäter:

 

Trädgårdens anläggare, som nämns ovan, hette inte H. J. Brunius, som är fel. Han hette N. J. Brunius eller Niklas Johan Brunius (1789-1864).
 

Apelsäter. Gård i Bohuslän, Lurs socken af Tanums härad, väl bebyggd och försedd med en utmärkt vacker trädgård, anlagd af Direkt. H. J. Brunius (obs, bör vara N. J. Brunius), som egde gården i början af 1840-talet.

 

Rester av trädgården på herresätet Apelsäter i Lurs socken, tisdagen den 14 februari 2017.  

 

Aftonbladet 1845-03-18, sid 1. Niklas Johan Brunius (1789-1864) intygar på Apelsäter den 2 mars 1845 saltvattnets höga halt i Grebbestad. Samma år - 1845 - säljer han gården till Carl Edward Wiens, som denna blogg handlar om. Dock bör det i sammanhanget ges en kort presentation av de tidigare ägarna som verkligen är kulturhistoriskt intressanta. Ekonomidirektören Niklas Johan Brunius, föddes den 27 augusti 1789 i Tanum socken, son till kyrkoherden Gomer Brunius därstädes. Niklas Johan vigdes 1823 i Vinköls socken, med sin hustru Louise Carlsson (1799-1880), som var född 23 januari 1799 på Blombacka herrgård, numera en del av Skara kommun. Under åren 1823 till 1846 bodde paret på Apelsäter i Lurs socken, där hon såsom Louise Brunius blev en väl etablerad författare Under signaturen L-e utgav hon 1843 berättelserna Den unga enkan i Norrland, Systrarne och Äktenskapsskilnaden. Bland hennes andra arbeten må nämnas Rosen och resedan (1846; 2:a upplagan 1880) och Lyckans gunstlingar (1875). Flera av hennes böcker översattes till tyska. Det gifta paret flyttade runt i Västergötland, men bodde även under åren 1859-1865 i Amerika, troligen vistades hon och maken hos sonen Johan (John) Oswald (1824-1897) i Dahlgren, Carver, Minnesota (uppkallat efter en svenskättling med rötter i Norrköping). Han deltog som infanteriofficer i det amerikanska inbördeskriget, för sin delstat Minnesota som han bodde i. De hade även en dotter – Louise Amanda Brunius (1827 - 1851) – som också föddes på Apelsäter. Väl hemma i Sverige bosatte de sig i Flämslätt i Öglunda socken, numera en del av Skara kommun. Här dog Niklas Johan Brunius den 13 april 1868, medan hustrun Louise Brunius flyttade till Götala (sic!) i Skara landsförsamling 1872 via Amerika (kanske hon for på nytt till sin son), hon avled på Götala kungsgård den 16 februari 1880. Hon är vid sidan av finländaren Gustaf Magnus Adlercreutz (1775-1845), den andra kända 1800-tals författaren som har bott på Götala.

 

Aftonbladet 1846-03-31, sidan 1. Hänvisar till ett intyg som Niklas Johan Brunius skrev på Apelsäter, den 27 augusti 1844.
 
 

Gården är gammal och nämnes redan i Hakon Hakonssons saga, der den kallas Abalsæter. Det var här som Skule Jarl år 1221 under en nattlig öfverrumpling dödade 90 Ribbungar med deras anförare Gunnar Aserson, men sjelf dervid förlorade sin banérförare, Araund Åkaft, som blef skjuten genom strupen med ett spjut.

 

Lågt vattenstånd i Kragenäs i Tanums socken, den 14 februari 2017.
 

Såsom de stupade Ribbungarnas grafställe uppgifvas en rund ättekulle och spår efter 3 förstörda dylika, som finnas vid gården, och det synes icke omöjligt, att de stupade blifvit jordade i eller omkring dessa gamla hednagrifter. Vid gården finnes äfven en rund krets, bildad af 9 st. stenar, af hvilka likväl 2 äro bortförda. — Apelsäters gård består af 1 mantal kronoskatte, och till egendomen höra qvarnar i den förbiflytande ån. Nuvarande egaren är förre kapten-löjtnanten vid flottan, C. G. Wiens.

 

Ruiner av en ladugård på Apelsäter, tisdagen den 14 februari 2017.
 

C. G. Wiens som ägde gården år 1859 är inte helt obekant, då jag tidigare har skrivit om honom och gården Apelsäter, men det var första gången jag besökte platsen. Nu när det i år är Finlandstema på denna blogg, på grund av jubileumsåret, ska jag kort redogöra om Wiens illustrerade med bilder från vårt besök.

 

Fyra skorstenar fanns på Apelsäter, herrgården brann ner i december 1919. En lada därstädes brann ner i juli 1923.
 
Ruiner efter herrgårdsbyggnaden på Apelsäter, den 14 februari 2017. Det har funnits tegelbruk på Apelsäter under 1800-talet.

 

I min C-uppsats i historia vid Göteborgs universitet – Fragment av ett finländskt Göteborg. En studie av finländarnas vardagsliv i Göteborg med omnejd under första hälften av 1800-talet enligt examinationslistorna, jämte en vidare undersökning om Göteborgs finländare under tiden 1750-1900 – som blev färdig höstterminen 2004, forskade jag om det finländska Göteborg och skriver om Carl Edvard Wiens, varav det mesta nedan kommer ifrån.

 

En fjärde finländsk officer (på Nya varvet i Göteborg) hette Carl Edvard Wiens, som föddes den 18 september 1794 i Somero i Egentliga Finland och var son till "hovrätts extra notarie" Karl Gustav Wiens (1772-1839) och Margareta Sofia Kask (1757-1824). Wiens blev student vid Åbo Akademi med betyg i maj 1816, därefter gick han i militärtjänst i Sveriges flotta och kom med tiden till Nya varvet vid Göteborg, där han verkade som marinofficer eller mer officiellt underlöjtnant vid Arméns flotta den 11 mars 1823, premiärlöjtnant den 13 september 1834 och kaptenlöjtnant 1841. Om Wiens tid i Göteborgseskadern berättas bland annat att han år 1831 såsom sekundlöjtnant förde befäl över kuttern (däckade kanonjollen) Malmö som bevakade området norr om Känsö i Göteborgs skärgård. Fienden som man denna gång skulle mota bort var koleran, som sommaren 1831 hade brutit ut i ryska östersjöhamnar och var varvsadjutant från den 1 april 1832 till den 31 december samma år. Den 14 juli 1834 styrde premiärlöjtnanten Wiens kungaslupen i Göta älv, med stopp på Nya varvet. Ombordvarande var dåvarande svenska kronprinsen med familj och hertig Max av Leuchtenberg. Sommarhalvåret 1836 var han chef på bombkanonskonerten Pollux. Kaptenlöjtnanten Wiens var i juni 1842 divisionschef under exercisexpedition med Göteborgseskadern.

 

Carl Edvard Wiens var en stridbar man, i krig som i fred. Dom i mål den 20 april 1860, varav Wiens på Apelsäter var en av parterna. Ur Jönköpingsbladet 1860-04-21, sidan 3.
 

Den 14 november 1830 gifte Wiens sig i Göteborg med Amanda Emilia Braune, född 1808. Hon var dotter till kaptenlöjtnant Gustav Adolf Braune och Kristina Antoinette Wefverstedt. Deras gemensamma dotter Hilda Amanda, föddes på Nya varvet den 11 maj 1833 och kom att dö ogift i Anderslöv i Skåne 1890. Carl Edvard Wiens första maka dog på Nya Varvet den 1 augusti 1834.

 

Carl Edvard Wiens gifte sig med två av Kristina Antoinette Braunes döttrar, som änkefru bosatte sig modern hos sin dotter och svärson på Apelsäter. Hon var en flitig badgäst i Grebbestad. Ur Göteborgs Posten 1859-08-17, sidan 2.
 
Blekingsposten 1870-02-01, sidan 1.
 
Dagens Nyheter 1870-01-31, sidan 3.
 
Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning 1870-01-28, sid 1.
 
Göteborgs Posten 1870-02-05, sidan1.
 

Knappt två år senare gifte Carl Edvard Wiens om sig med sin svägerska Sophie Antoinette Braune, vilken var född 1811 och kom att överleva sin make då hon dog i Malmö den 25 november 1885. De fick åtta barn tillsammans, de fyra första föddes på Nya varvet mellan åren 1836-1842, det femte barnet föddes i Forshälla hösten 1844 och de tre sista i Lurs socken i Göteborgs och Bohus län, där Carl Edvard Wiens sedan cirka 1845 var ägare till gården Apelsäter.

 

Carl Edvard Wiens arbetade mycket med frågor på kommunal nivå. Ur Göteborgs Posten 1862-11-14, sidan 2.

 

Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning 1862-11-13, sidan 2.
 
 
Carl Edvard Wiens var suppleant i landstinget, enligt Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning 1864-08-18, sidan 3.
 
Göteborgs Posten 1865-07-25, sidan 2.
 

Avsked från det militära hade han fått den 23 november 1855, med gradbeteckningen kaptenlöjtnant i reservstat som han hade fått två år tidigare. Ett år före sin död 1871 var han på väg att avveckla verksamheten på Apelsäter, framgår av tidningsurklipp.

 

Aftonbladet 1870-09-02, sidan 4, berättar att "I anseende till tillernad afflyttning från orten försäljes under hand egendomen Apelsäter, om ett mantal kronoskatte båtmanshåll, i Tanums härad och Lurs socken, 1/4 mil från lastageplats vid saltsjön och 2 1/4 mil söder om Strömstad. Egendomen, med ett naturskönt läge och bebyggd för ståndspersoner, innehåller 217 tunnlands egovidd, hvaraf 70 tunnland väl häfdad och i cirkulationsbruk lagd åker, skog och torftägt till husbehof samt vidsträckt trädgård. Såväl åbyggnaderna som till egendomen hörande två mjölqvarnar med tillsammans 6 par stenar och grynverk äro i godt skick och alla, utom manshuset, hvilket innehåller 16 rum, under de senare åren nybyggda. I egendomen finnes intecknadt hypotekslån. Närmare underrättelser erhållas af egaren, kapten C. E. Wiens, adress Uddevalla och Apelsäter."
 
Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning 1870-08-31, sidan 4.
 

Där dog han också den 3 juni 1871. Tidningarna skrev ett gott eftermäle om honom, veteran från vårt senaste krig.

 

I Göteborgs Posten 1871-06-20, på sidan 1, kan man läsa dödsrunan om aflidna veteraner: "F.d. kaptenlöjtnanten C. E. Wiens på Apelsäter i Bohuslän slutade d. 3 d:s sina dagar, i en ålder af nära 77 år. Redbarhet och flärdfrihet voro de drag som isynnerhet utmärkte denne allmänne afhållne och aktade veteran från våra sista strider, säger Strömstads tidn."
 
Barometern 1871-06-23, sidan 2.
 
 
Dagens Nyheter 1871-06-10, sidan 3.
 
I Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning 1871-06-08, sidan 1, står det i dödsannonsen: "Att Konungens Trotjenare f. d. Kapten-Löjtnanten vid Kongl. Flottan, Herr C. E. Wiens, född i Finland den 18 Sept. 1794, stilla afled å Apelsäter uti Bohuslän den 3 Juni 1871, kl. half 10 e. m., djupt sörjd af maka, barn, barnbarn, syster, slägt och talrika vänner, varder endast på detta sätt tillkännagifvet."
 
Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning 1871-06-07, sidan 1.
 

Carl Edvard Wiens barn klarade sig bra i livet, några av dem blev framgångsrika affärsmän.

 

Dagens Nyheter 1872-12-12, sidan 1.

 

Barn med första hustrun:
Hilda Amanda, f. på Nya varvet vid Göteborg 11.5.1833, död ogift i Anderslöv i Skåne 1890.

Barn med andra hustrun:
Ida Sofia Emilia, f. på Nya varvet 31.12.1836, död ogift i Malmö 7.2.1919.

Carl Gustaf Ivar, f. på Nya varvet 31.8.1838. Bosatt i Göteborg, död där 8.4.1870. – Gift med Anna Margareta Lundin i hennes första gifte, f. i Haag 12.5.1844, död på Löberöd i Hammarlunda sn. 31.8.1918, dotter till brukspatronen Per Lundin och Maria Zetterström samt omgift med sin svåger Oskar Hjalmar Wiens.
Antoinette Carolina Fredrika, f. på Nya varvet 18.9.1840, död i Lur 14.11.1849.
Julia Oskara Wilhelmina,f. på Nya varvet 13.8.1842, död i Malmö 13.5.1893. – Gift i Lur 20.10.1865 med sjökaptenen, tobaksfabrikören Georg Fredrik Vilhelm von Gegerfelt, f. på Nya varvet 15.3.1836, död i Stockholm 14.5.1902.
Axel Edvard Fingal, f. i Forshälla 11.10.1844. Affärsman i Malmö, död 1896.
Oskar Hjalmar, f. i Lur 22.4.1846. Skeppsredare, grosshandlare, död 1923.

 

Hjalmar Wiens (1842-1923), som var gift med Margaratha Lundin sprider i Göteborgs Posten 1872-12-14, på sidan 2, glädjen över "en sons lyckliga födelse den 3 december (1872), hafva vi glädjen slägt och vänner tillkännagifva. Uddevalla & Apelsäter."


Albert Napoleon, f. i Lur 8.3.1848. Affärsman i Kristiania i Norge. Var gift och hade åtminstone sönerna Carl och Marius. Marius i sin tur hade döttrarna Grethe och Reidun.
Carolina Charlotta, f. i Lur 7.3.1850, död ogift i Malmö 3.6.1933.

 

I Tidning För Wenersborgs Stad Och Län 1874-02-05, sid 3, kan man läsa Apelsäter har sålts av släkten Wiens till majoren S. Neiglick. Tidningen skriver: Egendomshandel. Egendomen Apelsäter i Lurs socken af norra Bohuslän har af herr C. Wiens försålts till majoren S. Neiglick mot en köpesumma af, som Bohusl. tidn. hört uppgifwas, 36.000 kronor. I köpet ha ingått åtskilliga inventarier." Den äldste brodern Carl Gustaf Ivar Wiens hade avlidit i Göteborg 1870 och Hjalmar Wiens bebodde Apelsäter, så sent som år 1872, misstänker därför också att han var den som skötte försäljningen i årskiftet 1873-1874.

 

Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning 1874-02-02, sidan 3.
 

Carl Edvard Wiens gravsten ska finnas att bese på kyrkogården i Lur, så i samband med nästa besök, ska Kristina och jag åka och leta upp den, återkommer då med en rapport därifrån.

 


 

Källor:

 

* Pousar, Jarl, släkten "Wiens". Genos 64 utgiven i Helsingfors 1993. Tidskrift utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland, s 123-128, 136.

 

* Ribbing, Olof RED, Göteborgs eskader och örlogsstation 1523-1870. Göteborg 1949, s 415-422, 525.

 

I Tidning För Wenersborgs Stad Och Län 1880-01-19, sidan 4, finns en utarrenderas egendomen Apelsäter, i annonsen framkommer det att egendomen Apelsäter och dertill hörande Qwarnar med 6 par stenar, i Lurs socken, Bohuslän, kunna, antingen tillsammans eller hwar för sig, från instundande fardag få på arrende öfwertagas å wilkor som uppgifwas af öfwerstelöjtnant Carl Neiglick i Uddewalla. 

 

* I Malmö stadsarkiv finns släkten Wiens arkiv på 1,5 hyllmeter, en släkt som härleder från Åbo. Hovrättsnotarien Carl Gustaf Wiens (1772-1839), var ägare till Sarja rusthåll samt Votila i Somero socken. Han fick i sitt första äktenskap, med Maria Sofia Kask, sonen Carl Edward (1794-1871). Carl Edward Wiens var kaptenlöjtnant i flottan, 1845 köpte han Apelsäter herrgård i Lurs socken, Göteborgs- och Bohuslän, och var verksam här inom pastoratets fattigvård. Vigdes med Sophie Antoinette Braune (1811-1885). I arkivet finns Carl Edvard Wiens bouppteckning från 1871 och handlingar om Apelsäter 1827-1876, bland annat en karta över Apelsäter, som förvaras i magasin 1221. Det intressanta är att det även finns familjebilder (fotosamling) från 1800-talets mitt till första halvan av 1900-talet. Förutom bouppteckningshandlingar rörande tre bröder Wiens från 1600-talet, innehåller arkivet handlingar från 1800-talets första hälft fram till 1995. Arkivet består till största delen av en familjebrevsamling, vilken delvis är renskriven; serie 1 och 2. Övriga handlingar; serie 3, berör släktens tillgångar och verksamheter. En fotosamling; serie 4, med familjebilder från 1800-tal och tidigare 1900-tal ingår även i arkivet. Arkivet överlämnades till Malmö stadsarkiv som deposition av Jurgen Wiens den 1 juli 1981. Tilläggsleverans 1995 samt av Christer Wiens 1996. Konceptförteckning utförd av Ingrid Andersson i januari 1997.

 

* Dödboken för Skara landsförsamling 1880, berättar om änkefru Louise Brunius, förr Carlsson, död på Götala kungsgård den 16 februari.

 

Utdrag ur Dödboken för Skara landsförsamling 1880, som berättar om änkefru Louise Brunius, förr Carlsson, död på Götala kungsgård den 16 februari.
 

* Skara landsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder (1867-1876), berättar om hur Louise Brunius flyttar in till kungsgården Götala från Amerika 1872.

 

Utdrag ur Skara landsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder (1867-1876), berättar om hur Louise Brunius flyttar in till kungsgården Götala från Amerika 1872.
 

* Skara landsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, (1877-1884), berättar födelse- och dödsdatum för  Louise Brunius.

 

Utdrag ur Skara landsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, (1877-1884), berättar födelse- och dödsdatum för  Louise Brunius.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0