Kristna vikingar i Varnhem – arkeologisk utgrävning av Kata gård 2017.
För två år sedan besökte jag de arkeologiska utgrävningarna i Varnhem 2015. Igår – tisdagen den 4 juli 2017 – gjorde jag ett återbesök till de nyupptagna utgrävningarna vid den vikingatida och tidigmedeltida kyrkoruinen med tillhörande kristna kyrkogård, vars äldsta gravar är från 900-talet. Sedan dess har kyrkoruinen med sin för svenska förhållande ovanlig krypta, fått en fin överbyggnad med tillhörande intressant utställning om platsens historia.
Min ciceron var arkeologistudenten Paula Molander, österbottning såsom jag. Jag hade en jättetrevlig och innehållsrik dag tillsammans med henne och 30-tal andra arkeologistudenter från sommarkursen Publik arkeologi från Göteborgs universitet, som tillsammans med Västergötlands museum utgräver vad man tror är en storgård från vikingatiden i Varnhem. Huvudbyggnaden antas vara cirka 30-35 meter lång.
Under två veckors tid ska man försöka fastställa eventuella byggnaders karaktär, samt hitta avgränsningen av den tidigmedeltida kyrkogården, med sina omkring 3000 gravplatser. Stolphål, varav vissa stenskodda, och väggrännor, samt eventuella eldstäder och ingångar, samt artefakter brukar hittas vid liknande utgrävningar. Jag är oerhört nyfiken av storhusets utseende, men det var igår alldeles för tidigt att få sig en bild av, dock kunde jag studera hur arkeologistudenterna snittade stolphål, grävde i en eventuell framställningsplats för järn eller dylikt, samt vördsamt tog fram barnskelett.
Bland artefakter och övriga kvarlämningar har bland annat arkeologistudenten Linda Wihlborg hittat en fin bronsring, med ornament vid ringslutet som kan tidsbestämma den till vikingatid, dessutom finns ännu mindre metallföremål, keramik, slipsten, samt ben, horn och tänder av djur såsom ko och svin funna under denna utgrävningssäsong.
Efter att jag hade lämnat Varnhem igår, för att åka till Götala för att klippa gräset på torpet Viljet, så fann man en liten järnkniv i en vikingagrav.
Det finns skäl till att återvända till Varnhem, dess förhistoria och medeltidshistoria har likheter med utvecklingen i Götala, såsom tidigt biskopsboställe och rik järnåldersbygd. När övergången mellan hedendom och kristendom skedde i Götala, kan diskuteras. Jag vill som avslutning i denna juliblogg hänvisa till en blogg, som upptar Götala ur ett hedniskt perspektiv, den skrevs hösten 2015 och handlar om Götala och fler heliga platser i den svenska tillvaron. Jag ska senare i år fortsätta diskutera tings- och kultplatser, med utgångspunkt i Götala, som också har haft en idag försvunnen tidigmedeltida kyrka, biskopens fysiska närvaro i Götala under samma tid torde ha krävt en gårdskyrka. Lite märkligt att den ännu inte har hittats, samtidigt som hedningarnas gravplatser på Tempelbacken, i Götala hage och vid vadstället Taskevadet (vid nuvarande torpet Stora Vadet) syns fortfarande så tydligt idag.
