Skara stift 1000 år (1014-2014).
I helgen har man firat tusen år i kyrkans spår, där staden Skara såsom säte för biskopen, stått i centrum. Jag bevistade festligheterna i min nya hemstad under fredagen, då sensommarsolen lyste över besökarna och vi firade att biskop Thurgot kom från Bremen för tusen år sedan. Han var missionsbiskop "i de två götalanden", sänd av ärkebiskopsdömet Hamburg-Bremen och verkade här 1014-1030.
Skarastiftet inrättades 1014, efter biskoparna en tid ha verkat i Husaby, enligt uppgift i Äldre Västgötalagens biskopslängd som anger att biskopssätet först låg därstädes, flyttade man sedan till Skara. Knappt ett halvt sekel efter stiftets inrättande grundlade biskop Adalvard den äldre den första domkyrkan, helgad åt Jungfru Maria. Man brukar anse att domkyrkans invigning ägde rum 1150, alltså nära hundra år senare.
Adalvard d.ä, var biskop i Skara stift från 1060 till sin död 1064 och under hans tid blev Skara definitivt centrum för det nya stiftet. Då grundlades också domkyrkan, men flytten av stiftscentrum från Husaby till Skara kan ha skett tidigare, redan under biskop Osmundus på 1050-talet. Osmundus var en klerk och biskop, omnämnd av Adam av Bremen. Han insattes som biskop av kung Emund den gamle under 1000-talet. Om Astmund (även kallad Osmundus / Osmund) säger Äldre Västgötalagens biskopslängd:
ÞriÝhi war astmuÝær biscupær. han satti fyrst staff oc stoll .i. skarum. oc hanum sköttes bolstaÝhir. hær aff almænnighi. vtæn prowæstu boll .a. mildu heÝe. i. skarum liggær han.
Den sista delen är intressant, då det står ”Hanum sköttes bolstadir här af almänningi, utän provästu bool a mildu hede”, vilket kan översättas till ”honom gavs bostad på allmänningen, utanför biskopsbolet, på en behaglig plats".
I vissa sammanhang har några historiker uppfattat att biskopen tilldelades en gård, som hette Mildeshed, men av ovanstående förstår man att ”a mildu hede” bara betyder ”en behaglig plats” och den platsen torde med all säkerhet vara Götala, där biskopen bor när de första skrivna källorna uppkommer och utpekar Götala som skarabiskopens första kända namngivna boplats. Flera biskopsbrev är skrivna där på 1200-talet.
Biskopsbostället i Skara skapades av allmänningen vid Skara. Samma allmänning i Götala, som hade varit den tingsplats där alla götars ting hölls, ty gemensamma samlingsplatser som marknadsplatser och tingsplatser var belägna på allmänningarna och i anslutning till allfartsvägar. Vägarna gick på byns allmänningar. Samma vägar som gravfält och runstenar ofta återfinns i anslutning till, det äldsta kända vägnätet i Götala över Stora Vadet passerar ännu idag flertal stora förhistoriska storhögar och tillhörande gravfält.
Därmed kändes det rätt att fira denna märkesdag – Skara stift 1000 år, ävenledes i Götala, där skarabiskoparna bodde fram till 1200-talets andra hälft, då det tillföll kronan och tillhör ännu idag. Nedan visas en bildserie från denna nådens dag i nådens tid, fredagen den 29 augusti 2014 i Skara – Götala – Skara.
Jonas Carl Linnerhielm besöker general Fock på kungsgården i Götala hösten 1803.
Någon gång mellan 12-15 september 1803, besökte den första svenska turisten Jonas Carl Linnerhielm (1758-1829) överstebostället Götala utanför Skara. (1) Han har skildrat besöket i boken Bref under nya resor i Sverige (1806), det hittas i det tionde brefvet, sidan 99:
Från Skara reste vi till Götala, bostället för Chefen vid Vestgöta Kavalleri-regemente, att besöka den vördnadsvärda Generalen Hr. Fock (2), som vid 78 års ålder ännu gör långa promenader till häst och sjelf kommenderar sitt regemente. Götala ligger en ganska knapp fjerdingsväg ifrån Skara, något till höger om vägen till Skärfs gästgifvaregård. Der är ej betydlig byggnad; och om dess läge är fritt och utan tvånget af staket, är det också utan mycken prydnad af planteringar; och derföre nog flackt. En drygare fjerdingsväg från Skara är till venster om samma landsväg Biskops-sätet Brunsbo. Läget svarar emot åbyggnaden, som utan prakt eller anspråk är af nuvarande Innehafvaren Hr. Biskopen Doktor Weideman uppförd.
1) Jonas Carl Linnerhielm är främst känd för de tre illustrerade reseskildringar han gav ut: Bref under resor i Sverige (1797); Bref under nya resor i Sverige (1806) och Bref under senare resor i Sverige (1816).
Dödsannons för Georg Wilhelm Fock (1727-1808), publicerad i Inrikes tidningar 1808-05-06, sidan 2.
2) Georg Wilhelm Fock, född 21 januari 1727 på Thunarp i Sandhems socken, död 29 april 1808 på överstebostället Götala i Skara landsförsamling. Under sin tid på Götala, utgav han Sammandrag af de tid efter annan utkomna kongl. påbud, och andra författningar; jemte general- och regements-ordres, til efterlefnad för compagnie befälhafvare vid kongl. Westgötha cavallerie: upsatt vid majors expedition år 1799. Götala: den 24 julii 1799. Georg Wilh. Fock. Skara, tryckt hos F.J. Leverentz 1801, 68 sidor.
Svenska adelns ättar-taflor / Afdelning 1. Abrahamsson - Granfelt / 847 (1858-1864).
