Adlercreutz' spång i Götala i maj månad 2020.
Det händer mycket på torpet Stora Vadet i Götala;
Elias Tillandz’ trädgård och
Adlercreutz' spång över Götalabäcken, så man kan nå den urgamla landsvägen mellan Skara och Axvall utan att passera Lilla Vadets hage, är nu officiellt invigda på Stora Vadet, trädgården är dessutom skyltad in i det sista.
Vårarbete på Stora Vadet i Götala 2020.
Det som återstår att göra i maj månad är att städa i uthusen och göra iordning brygghuset, som varit fylld med saker efter vinterns flytt från torpet Viljet.
Sköna maj på Stora Vadet i Götala 2020.
Jag kan se fram emot en fin sommar i Götala, då jag har mer kraft att röja upp på tomten än då jag hade två torpställen att sköta i den gamla landsförsamlingen till Skara.
Storhögen RAÄ Skara 48:1 på Stora Vadet i Götala är en förhistorisk gravhög, ligger alldeles sydost om torpets brygghus och forngraven mäter idag längden 20 x 11 meter och är 1,8 meter hög. Den är en av flera stora förhistoriska gravar vid Taskevad, som följer en forntida färdväg från jarlens Järnsyssla i norr till Stenum och Hornborgasjön i söder.
Enskärig plog är den äldsta plogtypen och har endast en plogkropp. Järnplogen utvecklades under 1800-talet, och vid sekelskiftet 1900 fanns enskäriga plogar av järn, såsom denna använd på Stora Vadet i Götala. Den enskäriga plogen användes vid plöjning, ett slitsamt arbete även om man hade hjälp av hästar.
Våren 2020 har artikelförfattaren Harri Blomberg i Elias Tillandz' trädgård på Stora Vadet i Götala planterat potatis, rödbetor, lök, morötter, dill och persilja, vid sidan av årliga rabarber och hösthallon.
Lördagen den 9 maj 2020 invigs Elias Tillandz' trädgård på
torpet Stora Vadet i Götala, invid Skara i Västergötland. Trädgården är tillägnad den finländska botanikens fader Elias Tillandz som redan hösten 1659 började studera vid Åbo Akademi och elva år senare, den 15 december 1670 utnämndes till professor i medicin vid samma universitet, efter rekommendation av Akademins kansler Per Brahe som motiverade sitt förslag med att denne var väl förtrogen med Finland och dess folk. Akademin godkände kanslerns förslag, och installerade Tillandz som medicine professor.
Elias Tillandz (född 1640 i Rogberga socken i Småland, död den 18 februari 1693 i Åbo), hette ursprungligen Tillander, men då han var med om ett skeppsbrott och lyckades med nöd och näppe ta sig till lands (Til-Landz), ändrade han sitt namn därefter.
Professor Tillandz inrättade en egen
Anatomisk theater och var den förste som i Finland utförde dissektioner på en människokropp (1686). Han åtnjöt stort anseende även som praktiserande läkare och grundade en botanisk trädgård i Åbo, då universitetsstaden vid denna tid saknade apotek tillredde Tillandz själv medikamenter.
Andra upplagan av Elias Tillandz' (1640-1693) flora - Catalogus plantarum - över växter i Åbo-trakten är ett Åbotryck från 1683. Den första upplagan utkom 1673 och var det första av sitt slag i Finland och förtecknade omkring 500 arter. I 1683 års upplaga tillade han namn på svenska och finska samt kortfattade anvisningar om medicinska egenskaper. Sistnämnda år utgav han även ett botaniskt planschverk.
På detta uppslag från 1683 års flora ser man exempelvis på latin, svenska och finska trädet Rönn/Pihlaja, som också växer vid brygghuset på torpet Stora Vadet i Götala.
Elias Tillandz skrev det första botaniska verket över Finlands flora, ty i en plantförteckning från 1673 upptas en lång rad trädgårdsväxter som odlades i Åbotrakten; bland annat olika lök- och kålsorter, sparris, rödbeta, kålrot, gurka, morot, bönor, ärter, sallat, persilja och rabarber.
Potatissättning i Elias Tillandz' trädgård på Stora Vadet i Götala våren 2020.
Rabarber har funnits på torpet Stora Vadet, åtminstone sedan 1930-talet då dagens plantor sattes av Gustaf Andersson (1907-1985), som var gift med
Signe Andersson (1905-1972), det sista bofasta paret på torpet.
Rabarbernas hela väg från Elias Tillandz' trädgård på Stora Vadet i Götala, till en dessert i Göteborg i maj månad 2020.
