Götala

 

Sensommaren 1888 sattes arrendatorn Bror Mörcke av Götala kungsgård i konkurs efter en förödande brand föregående sommar, då den karolinska mangårdsbyggnaden brann ned, och arrenderätten utauktionerades på nytt, för att börja gälla den 14 mars 1889.

 

Arrendator av kungsgården Götala vid den stora branden, natten till torsdagen den 4 augusti 1887, var överstelöjtnant Bror Mörcke (1821-1892), gift med Ida Hildegard von Hall (1825-1897). Dagens herrgård i Götala är uppförd år 1889, av den nya arrendatorn kapten Leonard Svensson som samma år övertog arrendet av kungsgårdens marker. De två flyglarna från den äldre mangårdsbyggnaden fick stå kvar till efterkrigstiden, då de plockades ned i februari 1966 för att återuppföras vid Kråks herrgård invid Västergötlands museum i Skara och återinvigdes som museum respektive festvåning 1968.

 

 

Svenska Dagbladet har två likalydande mycket beskrivande annonser om den statliga egendomen Götala vars arrende skulle komma att utauktioneras den 23 augusti 1888 i Skara rådhus.  Annonsen hittas på sidan 4, tisdagarna 31 juli 1888 och 7 augusti 1888. Den lyder:

 

”Auktioner

Förmånligt arrende att öfvertaga.

Genom offentlig auktion, som Torsdagen den 23 nästa Augusti kl. 11 f.m. förrättas å Rådhuset i Skara öfverlåtes till den högstbjudande arrenderätten till indragna Majorsbostället Götala i Skara landsocken på återstående 6 år räknadt från den 14 nästkommande Mars.

Hela arealen utgör 891,9 tunnland, deraf nu under hufvudgården brukas omkring 90 tnld åker med 115 tnld beteshagar, är i öfrigt förmånligt bortarrenderad och lemnad till torpare, som utom kontanta ersättningar på egen kost årligen utgöra 526 mans- och 124 qvinsdagsverken, utom s. k. öfverdagar emot billig ersättning.

Årliga utsädet å hufvudgården är omkring 12 tunnor höst- och 45 tunnor vårsäd jemte 20 tunnor rotfrukter, och kunna derstädes vinter- och sommarfödas 5 hästar, 30 nötkreatur och 15 à 20 får.

Af skogen får tills vidare användas 10 famnar årligen hvarjemte finnes torftägt öfver behofvet.

Prydlig trädgård med en mängd fruktträd och buskar samt 100 tunnland mossar lämpliga till odling finnas.

Vidare upplysningar rörande denna verkligen förmånliga affär lemnas beredvilligt af t.f. Kronolänsmannen V. Horneij härstädes. Skara den 26 Juli 1888.

Konkursförvaltningen.”

 

 

Svenska Dagbladet berättar även på sidan 1, torsdagen den 30 augusti 1888 om ett borgenärssammanträde, det vill säga sammanträde med fordringsägarna samt konkursförvaltaren. Det lyder:

 

” Borgenärssammanträden…

… Öfverstelöjtnanten B. Mörckes å Götala, den 8 september kl 11 f.m., Skara rådhus.”

 

 

I Aftonbladet, som utkom i Stockholm torsdagen den 4 juli 1833, prisas den Finlandsfödde Gustaf Magnus Adlercreutz (1775-1845) på Götala för sin hästuppfödning.

 

Aftonbladet skriver:

Af sådan anledning hafva flera egendomsinnehafvare i denna provins börjat vinnlägga sig om uppfödning af hästar, hvilket haft den lyckliga följd, att flere goda hästar blifvit derifrån försålde, så väl till remonter*, som vagnshästar. Bland private Stuterier förtjena att nämnas det på Götala hos Hr Gen. Maj. och Komm. Adlercreutz, och det på Kaflas, tillhörligt Öfversten och Riddaren Friherre von Essen.

 

*remonter för kavalleri- och artilleriregementen. Ursprungligen var remont i Sverige en till krigstjänst anskaffad häst till dess att dess enskilda utbildning var avslutad. Remonten skulle vara av ädel härstamning (varmblodshäst), lämplig som ridhäst och ha en mankhöjd av minst 147 cm. De var vid inköpen mellan 3 och 6 år gamla och var ofta av hannoveransk eller ostpreussisk stam. De remonter som inte genast kunde lämnas över till militärförbanden sändes till en remontdepå för att först påföljande år tilldelas förbanden där deras utbildning tog vid. De ryttare som red in och tränade hästarna kallades remontryttare, vilka ansågs vara särskilt dugliga ryttare inom armén.

 

Götala herrgård.

 

Svante Andersson var under andra hälften av 1800-talet underarrendator på Götala kungsgård vid Skara. Det vill säga han arrenderade marken av Götala kungsgårds arrendator, som inte själv ville bruka marken. Svante ägde gården Nattorp, som ligger alldeles öster om Marie kyrkogård i Skara, så han kunde sambruka de tvenne gårdarnas marker.

 

 

Svante i Nattorp, som han kallades ”var en varmt religiös man av den gamla ärliga stammen”, skriver Oscar Lefvander i artikeln ”Gårdarna kring Skara” på sidan 45 i ”Ett och annat från den gamla staden Skara”, utgivet av Skara Gille 1967. Svante Andersson föddes den 11 mars 1835 i Hagelsten, Vinköls socken och dog den 12 november 1919 på Östra Kungsgatan i Skara.

 

 

Lefvander fortsätter beskrivningen av underarrendatorn med att berätta om några av barnen:

 

”Två döttrar och två söner i första äktenskapet, och i det andra en dotter och en son. En son i första giftet var Hellsten (Frans August Hellsten, föddes den 14 mars 1872 i Nattorp i Skara och dog den 30 april 1925 i Skara). Känd skarabo och styv skytt. Han var chaufför på Skaras första hyrbil.

 

Den äldre brodern blev lantbrukare i Härlunda. Den äldsta dottern, Kristina Fredriksson (född 4 september 1864 i Nattorp, Skara och dog 27 december 1932 i Istrum), änkefru, blev bagerska och övertog Johanna Lefvanders bageri i Skara. Anna (född 14 mars 1876 i Nattorp, Skara och dog den 26 december 1945 i Skellefteå), yngsta dottern, blev modist hos fru Henrika Andersson, också i Skara, gifte sig med manufakturhandlaren Gordon uppe i Skellefteå. Alla är nu döda. Nattorp äges nu av lantbrukare C. O. Ullberg.”