Skaramonument i Götala domarelund.
Borgmästarens förslag om ett monument över folkets självstyrelse på Tempelbacken i Götala.
En sommardag för 81 år sedan kan man läsa en insändare av Skaras borgmästare Gustaf Eksell i Skara Tidning. Den 28 juli 1933 delger han uppslaget Skaramonument i Götala domarelund, där han vill att man ska att uppföra ett minnesmärke, erinrande om träldomens upphävande, men även om alla götars ting, på Tempelbacken i Götala. Han skriver:
”När för några år sedan tanken uppstod på åstadkommande av ett monument i Skara, avsett att utmärka stadens höga ålder och dess betydelse under gångna tider såsom en centralpunkt i olika avseenden för västra Sverige, så omfattades denna tanke med intresse icke blott bland stadens invånare utan även utanför deras krets. Förutsättningen för att understöd skulle för från annat håll lämnas till planens förverkligande var emellertid, att från stadens sida intresse visades, och därför bildades som bekant monumentföreningen, som fick ett relativt stort antal medlemmar. När kort därefter kristiden bröt in med full styrka, minskades dock utsikterna till att från utomstående håll erhålla det understöd, som torde vara nödvändigt för att åstadkomma ett minnesmärke av betydenhet i konstnärligt hänseende. Emellertid torde utsikterna för ett understöd från vidare kretsar fortfarande föreligga, därest minnesmärket ägnas händelser eller förhållanden av mera allmänt intresse än det lokala.
Planen att med minnesmärket hugfästa den märkliga händelsen som Magnus Erikssons här i staden utfärdade påbud om träldomens avskaffande utgör, motsvarar ju i ganska hög grad ett dylikt anspråk. Men Skara hade emellertid under många århundraden förut, även bortsett från dess betydelse såsom kyrklig centralpunkt, varit ett centrum för en offentlig verksamhet av omfattande betydelse för åtminstone hela västra Sverige, en verksamhet, som till väsentlig del torde hava utövats vid alla götars ting i domarelunden vid Götala. Här stiftades under lagmannens ledning av allmogen lag, här skipades rätt, och här grundlades och utvecklades den folkets självstyrelse, som vi sena tiders barn hava all anledning att med stolthet och tacksamhet bevara i vårt minne.
I denna vackra lund, som efter stundande årsskifte* kommer att ligga inom stadens gränser, bör ett minnesmärke resas, som erinrar icke blott om Magnus Erikssons påbud om träldomens upphävande, utan även om alla götars ting och den urgamla folkliga självstyrelse, som det är en heder för vårt folk att se tillbaka på. När Sveriges riksdag avser att år 1935 med stora högtidligheter fira sitt 500-årsjubileum, kanske den även kan vilja ägna en tanke och en skärv åt hugfästandet av minnet av sin föregångare i västra Sverige, och måhända kunna även landstingen i Västsverige vilja på något sätt ihågkomma sin företrädare, alla götars ting.
Ett värdigt monument i den restaurerade domarlunden vid Götala skulle enligt min mening vara ägnat att väcka ett mer allmänt intresse utom staden med därav ev. följande understöd samtidigt som det skulle skapa för stadens invånare en vacker minnesplats och för turisterna en sevärdhet av betydande intresse.”
Ett monument till åminnelse över Skara stadga 1335, kom aldrig att resas i Götala 1935, men däremot i centrala Skara 1985, till 650-årsminnet av avskaffandet av den svenska träldomen år 1335.
