Djurgårdsängsskatten – en stor guld- och silverskatt funnen mellan Götala och Skara 1880.

De två guldbrakteaterna från Djurgårdsäng, ur "Antiqvarisk tidskrift" anno 1899. Författad av arkeologen Bernhard Salin (1861-1931).  
 

Endast 700 meter sydväst om Tempelbacken i Götala gjordes ett betydelsefullt depåfynd från folkvandringstiden, då den påträffades när soldaten Gustav Alfred Boström, statkarlen Gustav Wallgren och tunnbindaren A. P. Lenander grävde ett dike 1880 i Djurgårdsäng mellan Skara och Götala, bort mot stensättningarna som kallas Götala kyrka, i Kronäng ganska nära Afsen. (Några hundra meter nordväst om Götala kyrka på Gällkvistabacken, finns fyndplatsen som går under RAÄ-nummer Skara 78:1.)

 

Djurgårdsängsskatten innehöll 15 guldföremål, 10 stora guldtackor, ett dussintal fragmentariska silversmycken, 60 smärre silverringar och remsor och buntar av silvertråd. Och två guldbrakteater. Alltsamman var inlindat i ett tygstycke som låg på en bädd av näver och tillhörde troligen en vandrande guldsmeds råvarulager. Skatten - SHM 6563 - förvaras och visas upp på Statens historiska museum i Stockholm. Två av guldföremålen sägs ha blivit stulna på 1980-talet.

 

Halvfärdiga guld-, silver- och bronsföremål liksom råmaterial i form av tackor, barrar, ringguld, ringsilver, samt guld- och silvertråd utgör en guldsmeds metallförråd, som gömts i jorden. Förutom västra Sverige kan smeden ha haft sin kundkrets inom småkungadömen i Norge, östra England, södra Jylland, nordvästra Tyskland, och de danska öarna. Kontakter kan även spåras till nordöstra Skåne och Gotland.

 

Nedan en elvasidig artikel i "Månadsbladet" anno 1892, om det folkvandringstida depåfyndet, funnet vid Djurgårdsäng i Skara landsförsamling. Författad av arkeologen Bernhard Salin (1861-1931). 

 


RSS 2.0