Götala

Inte långt bort från Göteborgs centrum finns forna torpmiljöer som påminner om dem som man hittar i Götala vid Skara. För sju år sedan, i april 2008 gjorde jag en inventering av dessa i stadsdelen Örgryte-Härlanda. Till Kålltorps gård i östra Göteborg hörde bland annat utmarkstorpen:

1) Skatås (ca 1822-1937)

2) Korpås (1811-1949)

3) Sandhåla (1811-1918)

En idag bevarad stenmur var förr gränsen mellan Kålltorps bys inägor och utmarken.

1) I Skatås fanns två torp:

Skatås 1 hette Skålmakärr.

Skatås 2 hette Terra Nova.

Där det idag ligger baracker från 1940-talet, som inrymmer omklädningsrum och en stuga som har gästsängar låg torpet Skatås 1 - Skålmakärr, från tidigt 1820-tal till 1878. Av detta torp återstår ingenting, då marken uppodlades.

 

Efter att Skatås 1 revs 1878 blev marken där torpet och dess ekonomibyggnader stod uppodlad. Spåren ovan jord är obefintliga, frågan är ens om en samtidsarkeologisk utgrävning skulle ge ett resultat?

 

Bakom de nutida barackerna, där torpet stod, finns en förhöjning i landskapet. Ifall man kan hitta spår av den forna torpmiljön, bör det i så fall vara här.

 

På den första avsatsen i berget, sett från slänten där torpet stod, finns ett par uthuggna stenblock löst liggande. Dessa liknar grundstenar till hus byggda av trä, kan vara från torpet eller någon av dess ekonomibyggnader.

Tillkomsten av det nya torpet år 1851, har sin orsak i skifteshandlingar angående utmarken mellan Kärralunds gård och Kålltorps gård 1843-1855, då Skatås 1 – Skålmakärr, överfördes från Kålltorp till Kärralund. En stenmur kom att byggas för att skilja ägorna åt och löper än idag över de centrala delarna av Skatås.

 

Torpet Skatås 2 - Terra Nova byggdes på mer ickeproduktiv odlingsmark. Där byggdes även ett stort antal föreningsstugor i början av 1970-talet.

 

Torpets läge var där föreningsstuga nummer 18 står idag.

 

I ett litet skogsparti invid torpet hittades vid inventeringen en tegelsten som hade tydliga brännspår. Den såg ut att ha suttit i en skorstensstock. Eventuellt i torpet Skatås 2.

 

Närmast de forna torpmiljöerna i Skatås hittas flera stenmurar. En del tillhör ägodelningen mellan gårdarna Kålltorp och Kärralunds utmarker. Andra stenmurar synes ha haft en annan funktion.

 

Stjärntorpet 1880-1969.

Stjärntorpet (detta torp låg inte under Kålltorps gård, men medtas då det ligger vid Skatåstorpen) som uppfördes 1880 som en arbetarbostad åt Kärralunds gård, låg fram till 1969 på den plats där dagens parkering till Skatås motionscentrum ligger. Under mellankrigstiden gick Stjärntorpets barn i skolan i Örgryte, medan barnen från Skatås gick i Göteborg. Stenmuren mellan torpen hade betydelse långt efter att den hade byggts. Inte bara i ägobetydelse, utan även i den praktiska vardagen. Av torpet som brändes ned av Göteborgs stad, finns inga grundrester synliga, men i slänten ned från parkeringsplatsen hittas tegel som har suttit i en byggnad.

 

 

I skogarna runt Härlanda tjärn finns flera löpande stenmurar. Till vissa har man använt sig av naturligt liggande stenblock, så att man skulle slippa onödigt byggnadsarbete.

 

 

2) Korpås (1811-1949).

 

 

Korpås är vid sidan av torpet Sandhåla det äldst anlagda utmarkstorpet som låg under Kålltorps gård. Båda anlades 1811. I Korpås finns tydliga byggnadsrester av grundmurarna från torpet, två ladugårdar (torpet Korpås flyttades en aning under 1800-talet) och övriga uthus. Därtill finns en intakt jordkällare, odlingsmarken och torpets stengärdesgårdar bevarade. En röjning i landskapet skulle synliggöra lokaliseringen av byggnaderna.

 

 

Korpås lada (den yngre), av den yngre ladugården finns grundstenar och stenfot bevarad.

 

 

Korpås lada (den äldre).

 

Korpås – jordkällare och stengrund från en ekonomibyggnad.

 

 

Korpås – jordkällaren. Ett järngaller förhindrar besök i jordkällaren. Dess tak och väggar var dock vid inventeringen våren 2008 välbevarad.

 

 

Korpås forna odlingsmarker, är fortfarande i bruk.

 

 

Korpås har gott om stenmurar.

 

 

Torpruinerna och -miljöerna i Korpås från 1811-1949  är förhållandevis välbevarade, genom att försöka bevara de stenruiner som finns kvar så kan minnena från torparnas mödor att omvandla skogslandskap till boendemiljö bevaras till eftervärlden.

 

 

Korpås upprustande skulle kunna vara ett projekt tillsammans med skolor i Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd. De skulle även kunna göra en liten odlingslott med typiska torpväxter, omgärdat av syrenbuskar.

 

 

3) Sandhåla (1811-1918)

 

Sandhåla var ett torp som är jämngammalt med Korpås, men efter en brand 1918 återuppförde inte den nya ägaren Göteborgs stad torpet. Naturens återtagande av torpmiljön är långt mera gången i Sandhåla än i Korpås. Denna miljö bör få fortgå sitt ”förfall”, för att kunna vara en jämförelse med Korpås och Skatås. Där den förra har bäst bevarade ruiner och den senare knappt några alls. Om ett bevarat torp kan kallas för steg 1, så är Korpås steg 2, medan Sandhåla är steg 3 och Skatås steg 4. Dock har Skatås jordbruksmarker omvandlats till fritidsområde och det är lovvärt.

 

 

Utmarkens stengärdesgårdar.

 

 

Stig med spår av mänsklig kultur vid Härlanda tjärn.

 

 

Denna trasiga fågelholk i Korpås får sammanfatta torpmiljöernas tillstånd runt Härlanda tjärn, som är en del av naturreservatet i östra Göteborg. Man ska se bortom torparnostalgin, för meningen är inte att återinföra dessa inrättningar, däremot vårda minnet av dem. Samtidigt som man får möjlighet att läsa av kulturlandskap och dess fornminnen, d v s stadigvarande övergivna kulturlämningar. Det bör påpekas att på andra platser i Delsjöreservatet finns flera torp bevarade, men dessa ligger längre från de centrala delarna av staden Göteborg.

 

 

Detta flygfoto från cirka 1969 visar Skatås, Stjärntorpet, Korpås och Sandhåla. De ligger förhållandevis nära varandra och skulle kunna ingå i en liten kulturslinga med utgångspunkt i Skatås.