Götala

Tidigare i veckan skrev jag om hur man utförde åtskilliga reparationer på Götala kungsgård under åren 1846-1847, det föranleddes att man snart skulle husera en ny överste där på bostället för regementschefen för Västgöta regemente, som fram till dess hade bebotts av Gustaf Magnus Adlercreutz (1775-1845) under åren 1812-1845, alltså i 33 års tid. Han och hans bror Carl Johan Adlercreutz, båda födda på Kiala gård vid Borgå i södra Finland, är knutna till Västergötlands historia, genom sina tillhörigheter till kungsgårdarna Götala och Läckö. Vid sitt frånfälle den 19 juli 1845 var Gustaf Magnus Adlercreutz hemma hos sin dotter Margaretha Charlotta Christina Sophia Adlercreutz (1806-1850) och svärsonen Carl Rudenschöld (1795-1864), som hade köpt förläningsrätten till Läckö av Gustaf Magnus Adlercreutz år 1828, vilken han i sin tur hade innehaft alltsedan 1819. Dottern och svärsonen hade för övrigt gift sig den 13 oktober 1826 på överstebostället Götala i Skara landsförsamling, då Carl Rudenschöld var knuten till Västgöta regemente mellan åren 1814-1830. Den förra avled på Läckö kungsgård 1850 och den senare på Gudhems prästgård 1864.

Dödsrunan lyder "Från Westergötland. Den 19 sistl. afled Generallöjtnanten m. m. G. M. Adlercreutz på Leckö. Han var född i Borgå de. 7 Febr. 1775."

Huvudbyggnaden på Götala kungsgård reser sig över trädstammarna på denna teckning från 1835. Den kom att renoveras kraftigt åren 1846-1847, efter att en förrättning sommaren 1844 hade hittat många brister i byggnadens tillstånd. En laverad tuschteckning av prästen Johan Gustaf Thun. Originalet förvaras på Stifts- och landsbiblioteket i Skara.

Det äldre karaktärshuset för översten i Götala renoverades på 1840-talet, vilket framgår av tvenne tidningsnotiser om Götala i Post- och inrikes tidningar från samma tid. Inledningsvis sommaren 1844, då man hade ett förrättande av syn å bostället:

Inrikes underrättelser, Stockholm. Domare, hvilka under sistlidne Juni månad undfått tjenstledighet, samt de i deras ställe tjensförrättande under Göta Hof-Rätt:

T. F. Domhafvanden, vice Häradshöfdingen J. M. Lindgren, från förrättande af syn å bostället Göthala i Skånings Härad; tjensf.: Regements-Auditören, vice Häradshöfdingen A. Risberg.

Av tidningsnotisen framgår inte om det var denna förrättning som två år senare, på hösten 1846, ledde till anbudsförfarande för åtskilliga reparationer av karaktärshuset. Dock så skulle enligt tidplanen Götala kungsgård, vara upprustad senast den 1 september 1847:

Auktioner.

Uti Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Kollegium, inför Konungens Befallningshafvande i Skaraborgs Län samt å Förste Majorsbostället under Westgötha Regemente, Göthala, förrättas Tisdagen den 27 nästkommande Oktober, kl. 12 förmiddagen, Entreprenad-auktion uppå verkställigheten af åtskilliga reparationer å nämde Boställes karaktershus; varande förslagskostnaden antagen till 167 R:dr 32 sk. Banko och tiden för arbetets fullbordan utsatt till den 1 September 1847.

Uti Kongl. Kollegii Indelnings-Kontor, å Lands-Kansliet i Mariestad samt hos Auktionsförrättaren vid Bostället äro projekt-kontrakt, materialförslag och formulär till borgen, till närmare upplysning för hugade Spekulanter att tillgå; och erinras, att Inroparen genast bör aflemna efter nämde formulär inrättad, till vederhäftigheten behörigen styrkt borgensförbindelse, samt att blifvande Entreprenör får i förskott uppbära hälften af Entreprenadssumman. Stockholm den 8 September 1846.

Stora Vadet brukar ofta framvisas på detta sätt (se bilden ovan), men det finns flera andra intressanta perspektiv. Ett är i jämförelse med grannarna i Götala. Tomten Stora Vadet med fastighetsbeckningen Götala 4:2, avstyckades 1939 från Domänverkets marker, avskild från Götala kungsgård upptar den drygt 1 hektar eller drygt 2 tunnland.

Betydligt mindre än grannen SLU Götala, med fastighetsbeteckningen Götala 4:1, som är 200 gånger större än Stora Vadet. SLU Götala är en del Sveriges lantbruksuniversitet och därmed statlig egendom, som Götala mestadels har varit sedan 1280-talet, då den övergick från biskopsstolen i Skara.

Huvudbyggnaden på kungsgården i Götala, styckades av 1996 från Skaraborgs läns hushållningssällskaps ladugård, som var dåvarande ägare till den forna kungsgården. Tomten till Götala herrgård, med fastighetsbeteckningen Götala 4:11, är obetydligt större än Stora Vadets 10 422 kvadratmeter, det vill säga på 13 434 kvadratmeter.

Däremot är grannen Lilla Vadet (namnet till trots) en 4 gånger större fastighet än Stora Vadet, den har fastighetsbeteckningen Götala 4:7 och är på drygt 4 hektar eller mer exakt 43 095 kvadratmeter.

För att denna gång avsluta resonemanget kring ett eller kanske flera nya perspektiv på torpet. Många besökare på Stora Vadet har fått möjligheten att njuta av fina solnedgångar över hag- och jordbruksmarkerna i Götala, under juni månad har man en massa soltimmar och solen går alltid ned nordväst om brygghuset.