Götala

Vintern har lagt sig över Götala. Fredagen den 27 januari tillbringade jag några timmar i Götala, åkte med landsortsbussarna 211 och 212 tur och retur. På veckodagarna har jag sex respektive fem turer åt vartdera hållet och jag kliver av och på hållplatsen Örnsrovägen, därifrån är det inte mer än ett par hundra meter över Vadet innan jag är på egen jord. Sommartid är det även turer på helgerna, då bussen passerar Skara sommarland.

Denna resa hade sin grund i att jag förberedde vårens yttre renovering av brygghuset, som uppfördes så sent som 1958 på torpet Stora Vadet. Det framgår av en pennanteckning på ena innerväggen som lyder:

”Tvättning första gången under tak den 9 sept 1958.”

 

Brygghus var vanligt förekommande i Sverige fram till och med 1950-talet. Det användes för allehanda funktioner som krävde uppvärmning och där vätskor kunde tillåtas spridas på golvet. I brygghuset kokades tvättvatten och bryggdes öl. Även vid slakt kunde brygghuset komma till användning. Brygghus var oftast försedda med spismur, inmurade kar och skorsten. Brygghusen kunde vara placerade vid gården, nära ett vattendrag eller insjö eller vid en tvättbrygga. Brygghus som låg i ett gårdskomplex var ofta en fristående byggnad, men brygghuset kunde också vara en del av en ekonomibyggnad eller ett uthus.

Torparna på Stora Vadet värmde upp sitt vatten i ett stort eldningsbart kar, såsom i finländska bastubyggnader, varur man ur en kran tappade ut en lämplig mängd vatten i exempelvis badkaret som man införskaffade och som nu ligger utanför brygghuset. Kallvatten fick man ur källan, vars vattenpump jag under detta besök frigjorde från klängväxter.

Brygghuset som ligger invid bron över Götalabäcken är drygt 8 kvadratmeter stort (2,50 x 3,30) och mellan 1,83 m till 2,7 m högt. Två fönster med vardera 4 rutor mäter bredden 1 x höjden 0,9 meter om man räknar med fönsterkarmarna. Dess fönster är hela, medan ytterdörren saknar tre fönster av fyra i fönsterinfattningen. Måtten på de tre glasen som jag skaffa kommer mäta ca 31 x 31,5 cm, inte riktigt standardmått på alla, utan med fönsternubb och kitt ska de sitta bra. Även dörrspeglarna ska bytas. Annars har fasaden, åt alla håll utom mot söder, klarat sig bra.

Skorstenens funktion är alldeles för tidig att uttala sig om, den ska med hjälp av en skorstensfejare alternativt sotare provtryckas i ett senare skede för att se att skorstenen är tät och funktionsduglig. En fördel är att skorstenen ligger fritt på den västra gaveln.



Brygghuset står på plintar, så luftgenomgången i byggnaden har varit god, fast det är givet att golv i brygghus tar mycket stryk. Årets projekt är att säkerställa byggnadens yttre, samt göra antikvarisk byggnadsritning av densamma.