Götala

Större gravhögar från forntiden antas till största delen vara begravda stormän. Åtminstone kan man anta att det var avsikten när högen restes att den skulle visa hur stor den döde hade varit i livet. Något som inte klart framgår idag, med nutidens vattennivåer, är att högarna ofta ligger vid forntida stränder, såsom några pampiga högar och stensättningar på gravfältet vid södra sidan av Vadet i Götala. Detta var en lämpligt pampig begravningsplats, som sågs av förbifarande resenärer, de som kom med båt på sommaren eller längs isen på vintern och de som for på hålvägen som kom exempelvis från jarlssätet Järnsyssla (Järsyssla) två kilometer norrom Vadet, där västgötajarlen hade sin gård och som var centrum för dennes ämbetsutövning. Resenärer som var på väg till Götala eller vidare till Stenum vid Hornborgasjön – en sjö som före sjösänkningarna var vida större.



Att Järnsyssla såsom Götala är en av stormännens hållpunkter i det västgötska landskapet, bekräftas också av ett år 1906 funnen silverbägare från romersk järnålder, vilken låg nära mitten av en rund och ganska flat stensättning som var 23 meter i diameter och 0,4-0,5 meter hög (jämför nedan med den runda stensättningen på Stora Vadet som mäter 19 meter i diameter och är 0,3 meter hög). I Djurgårdsäng, 1 kilometer väster om Götala, har man även hittat Djurgårdsängsskatten – ett rikt guld- och silverdepåfynd från folkvandringstiden. Österom Götala har på Tubbetorps mark hittats ett lösfynd – en 21 gram tung guldten.

Högarna och gravfälten hade en speciell funktion när det gällde att bevisa rättmätigheten i ägandet på platsen, eftersom långvarigt boende var det starkaste stöd man kunde anföra för sina anspråk. Sju generationer gav rösträtt vid tinget talas det om i vissa källor. I detta sammanhang förstår man lättare vilken manifestation högarna utgör - ättens tidigare generationer garanterar ättlingarnas rätt och därför torde sedan länge i Götala ha funnits en stormannagård. En storman var en framstående och mäktig man under yngre järnåldern och in på medeltiden, ofta en man som ägde mycket jord. Precis då man hade vadat över Vadet i Götala möttes resenären av några stora gravar på moränhöjden, varav åtminstone en storhög, som är en ovanligt stor gravhög, minst 20 meter i diameter. Den, som heter RAÄ Skara 48:1, ligger alldeles sydost om dagens brygghus och mäter idag längden 20 x 11 meter och är 1,8 meter hög. Storhögen är kantskadad i syd och sydväst. Gravhögen har nog aldrig varit rund och har därmed inte blivit långsträckt på grund av bortodling, utan storhögarna från järnåldern brukar ha raka sidor samt en avplanad topp. Bredsidan är vänd mot Vadet.



Strax söder om denna vid hålvägen finns en annan gravhög – RAÄ Skara 94:1 – med måtten 17 x 15 meter och är 1,5 meter hög, men då en jordkällare har byggts in den östra delen har den ett mer diffust omfång. Förhoppningsvis kommer gravhögen att bli tydligare när jag med röjsåg kan såga ned alla fruktträdsly och nypon som växer på den.



Alldeles väster om stengärdsgården som skiljer min mark från kungsgården Götala, finns på moränhöjden vid Vadet RAÄ Skara 92:1-2 som är sammanförda fornlämningar varav en riktigt stor rund stensättning, 19 meter i diameter och 0,3 meter hög. Den är övertorvad med i ytan enstaka stenar 0,2 - 0,4 meter stora. Den har ställvis kantkedja av 0,2 meter höga och 0,4-0,8 meter långa stenar. Ojämn yta, skadad i nord-nordväst-väst genom äldre täkter. Intill finns eventuella fordom resta stenar, som har använts som gravmarkeringar. 1,8 meter respektive 2 meter långa, 1 meter breda och 0,5-0,8 meter tjocka, liggande intill varandra. Troligtvis finns ett stort antal omarkerade gravar på varsin sida stengärdsgården, vari det är sannolikt även finns stenar som man har plockat från forngravar för att få odlingsbar jord.



Jag har inte inspekterat markerna så noggrant ännu, men det är möjligt att ett tiotal meter sydöst om RAÄ Skara 48:1 finns en rest av en oregistrerad domarring. I alla fall finns därstädes fyra stora runda stenar i ringformat. Omkring 100 meter nordöst, på andra sidan sockengränsen i Stenums socken finns på krönläge längs Vadets sträckning en gravhög (8 m i diameter och 0,4 m hög), några resta stenar, varav alla utom en är nedfallna och en förmodad hällkista i en stensättning. Den sista är benämnd RAÄ Stenum 53:1 och de andra sammanförda till RAÄ Stenum 29:1-2.


 
För att få sig en bild av hur storhögen på min tomt har sett ut i landskapet, finns 100-150 meter väster om densamma på krönläget av moränryggen längs Vadet gravhögen RAÄ Skara 23:1.



Den finns i hagen invid Götalabäcken och är 10 meter i diameter och är 1,2 meter hög. I ytan finns måttligt med 0,1 - 0,9 meter stora stenar. Ställvis kantkedja intill 0,3 meter hög, av 0,3-0,6 meter långa stenar. I mitten har uppkommit en grop, 3 x 2 meter (Ö-V) och 0,3 meter djup. Schaktskadad i Ö-SÖ kanten. På högens SV del är en järnstolpe.


 
Alla dessa nyss nämnda forngravar skulle ses av ankommande resenärer vid Vadet, men även fortsättningsvis blev de påminda av stormannaättens anspråk på Götala, ty den forna hålvägen söderut kantas av gravfält och enstaka gravar. Exempelvis på en sträcka på 100-200 meter söder om min tomtgräns i dagens hagmark kring Arvidslyckan finns två förhistoriska gravfält, de har legat intill hålvägen som har gått genom Götala. RAÄ Skara 49:1 består ca 6 fornlämningar och utgörs av 4 runda stensättningar och 2 resta stenar. De runda stensättningarna är 6-9 meter i diameter och är 0,2-0,3 meter i diameter. Stensättningarna är svårrekognoserade, då impedimentet har påförts odlingssten, och är omrört och schaktskadat sen tidigare. De resta stenarna är 0,7 respektive 0,2 meter höga, 0,7 respektive 0,25 meter breda och 0,25 respektive 0,15 meter tjocka. Gravfältet är beväxt med aspar, björkar och lövsly. Den största resta stenen är i västra änden av gravfältet.


 
Strax därefter kommer nästa gravfält som heter RAÄ Skara 25:1 och ligger som det föregående också på ett krön av låg flack moränrygg (N-S) i hagmark som aktivt betas. Gravfältet består av ca 17 fornlämningar. Dessa utgöres av 5 högar, ca 9 runda stensättningar och 3 resta stenar, varav 1 osäker. Högarna är 6-10 meter i diameter och 0,6-0,8 meter höga. Samtliga har enstaka till talrika stenar i ytan, 0,1-0,8 meter stora. En av högarna är anlagd på en bergklack, en annan har i kanten ett block, 1,5 meter stor och 0,4 meter hög. En hög är påförd odlingssten. De runda stensättningarna är 4-13 meter i diameter och 0,3-0,6 meter höga. Samtliga är övertorvade med i ytan enstaka till talrika stenar 0,1-0,6 meter stora. En har mittblock 0,9 meter stor och 0,3 meter hög. Tre stensättningar har ställvis kantkedja 0,1-0,4 meter hög av 0,2-0,7 meter stora stenar. En har en grop i kanten 1 meter i diameter och 0,2 meter djup. De flesta högliknande. De resta stenarna, varav 1 i mitten på gravfältet är osäker, är 0,35-1 meter höga, 0,2-0,5 meter breda och 0,2-0,35 meter tjocka. Gravfältet är påfört odlingssten, ställvis i norra delen i form av diffusa och korta stensträngar. I södra delen syns tydliga kanter av odlade ytor. Gravfältet är beväxt med björkar och andra lövträd i västra kanten.