Biskop Andreas Olavi Rhyzelius skriver om Götala 1744.
En av de klassiska skildrarna av Götala, vars beskrivning av lagmännens säte därstädes har fått stå som grund för senare Götalabeskrivningar, är västgöten Andreas Olavi Rhyzelius (1677-1761), som studerade i Skara i sin ungdom. Han kom även påverka många andra Skaraskildrare, såsom Christopher Rydell som 1719 i Uppsala utkom med sin avhandling Skara, götarnas urgamla stad. Rhyzelius avled 83 år gammal i Linköping, där han var biskop sedan 1743. I Sviogothia Munita, utgiven i Stockholm 1744 beskriver biskop Rhyzelius Götala, såsom han kände till det dåvarande överstebostället:
Göthala österut en fierdendels mill ifrå Skara Stad i WästGöthland, nuförtiden Öfwerste-bostelle wid WästGötha Cavallerie-Regemente, nyligen mycket förbettradt och anstädeligen byggd af Generalen Gref Axel Spens. Fordna tider ett anseenliget Konunga- och Höfdingasäte, som icke lärer tå hafwa warit uthan nödwendig borg och fästning til sin säkerhet. Hwarefter nu fuller inga lämningar finnas; men tekn thertil fela icke för them, som äga snille at döma om antiquiteter. Man håller före, at WästGötha Lagmännen ifrå heden tima hafwa bodt på thetta Göthala, longt innan Biskopen i Skara Bengt hin Gode wid år 1188 byggde wid Göthala en kyrkio, såsom berettas uti thet Bispatal, som finns efter WästGötha Lagen anfördt. År 1246 pridie Non. Novembris eller d. 4 Novembr. Daterade Konung ERIK hin Läspe på thenna Göthala gård sitt bref för Gudhems kloster. (Rhyzelius 1744:73f)
Källa:
Rhyzelius, Andreas Olavi; Sviogothia Munita Eller Historisk Förteckning På Borgar, Fästningar, Slott, Kongs-Hus och Kongs-Gårdar Som fordna tider hafwa warit, och än til en del äro, Uti Swea- Och Götha Riken, Ihtu Swenska historier och handlingar sammanfört, them wetgerigom till någe och kan ske någon nytto inrättad, år 1743, Och med nödwändigt Register försedd af AmintOR. Stockholm, Lars Salvius, på egen kostnad, 1744.
