Den ryktbare riddaren Staffan Bengtsson (Vinstorpaätten) förlänas Götala 1466 och blir ihjälslagen i slaget vid Brunkeberg 1471.

Riddare Staffan Bengtsson (Vinstorpaätten) förlänas Götala 1466.

 

Efter att biskopsgården Götala övergick till kronan under Magnus Ladulås regeringstid i slutet av 1200-talet, omnämnt i ett medeltida brev 1308, är det ganska tyst om kungsgården i cirka 200 år. Inte förrän på 1500-talet omnämns kungsgården Götala åter i hävderna, men det finns ett undantag och det är ett bevarat pergamentbrev från 1466 som förvaras på Uppsala universitetsbibliotek. Däri får man veta att riksföreståndaren och tillika ärkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstierna (1417-1467) på Stockholms slott den 16 augusti 1466 förlänar herr Staffan Bengtsson (Vinstorpaätten) gården Götala i Skånings härad, vilken nu Håkan Bengtsson haft i värjo (äldre ord för beskydd och förvar).

 

Götala kungsgård, vid Skara i Västergötland.
 

Staffan Bengtsson hade knappt ett decennium före tillträdet till Götala, dubbats till riddare. Troligtvis i samband med Kristian I:s kröning i Sverige 1457, då han omnämns som sådan den 19. januari 1458. Han erhöll rätt till Ottenby kungsgård på Öland i Ås socken i Gräsgårds härad den 8 juni 1458. Året därpå dog hans första hustru och han ärvde jord i Malmö efter henne. Gift 16 januari 1463 med Ingeborg Åkesdotter, som var dotter av riddaren och riksrådet Åke Jönsson (Svarte Skåning). Samma år benämns han riksråd.

 

Medeltida samvaro.
 

Staffan Bengtsson dog, då han stupade på kung Kristian I: s sida i slaget vid Brunkeberg den 10 oktober 1471, vilket gjorde att han fråndömdes sätegården Vinstorp av segraren Sten Sture den äldre (ca 1440-1503). Dottern Mekthild Staffansdotter återfick 1472 de av fadern fråndömda godsen. Hon ägde gods i Frökinds, Kinds, Kåkinds och Redvägs hd i Västergötland och levde ännu den 23 april 1480 men var död den 7 maj 1482. Staffan Bengtssons änka Ingeborg gifte om sig före den 2 februari 1480 med riksrådet Erik Gustavsson (Laurens Haraldssons ätt) och dog troligen före den 7 maj 1482.

 

Harpans musik.
 

Enligt den yngsta rimkrönikan vid namn Sturekrönikan skall Knut Jönsson Posse (ca 1440-1500) ha varit Götalariddarens baneman, då Posse i slaget på Brunkeberg 1471 ha erövrat det danska riksbaneret danabroka och slagit ihjäl Staffan Bengtsson (Vinstorpaätten). Enligt Olaus Petri blev han därefter själv nerstucken och svårt sårad av kung Kristian I. Posse kom sedan att bli god försvarare av staden Viborg i öster, då ryssen kom 1495 och han med sina soldater skrämde iväg fienden med den berömda Viborgska smällen, men det är en annan historia.

 

Staffan Bengtsson slås ihjäl av Knut Jönsson Posse i ett senmedeltida slag 1471.
 

Stenhuset på Vinsarp utanför Ulricehamn, huvudgods för Vinstorpaätten, ska ha uppförts 1471. Samma år som riddaren Staffan Bengtsson slogs ihjäl av Knut Jönsson Posse. Vinstorp låg inte mer än ca 7 mil från Götala, så Staffan Bengtsson torde ha besökt och bebott sin förläning Götala vid Skara regelbundet, då riddare Bengtsson var i Västergötland.

 

 Stenhuset på Vinsarp är från 1471.
 

 

Staffan Bengtssons förläning av Götala går att finna i de bevarade medeltidsbreven.
 

Källa: Svenskt Diplomatariums huvudkartotek (SDHK) över medeltidsbreven nr 28603, datum 1466-08-16. Förläningen Götala stavas Gödhall (rättstavningspraxis fanns inte, utan Gödhall har blivit en tolkning av ortnamnet) i detta medeltidsbrev.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0