Västgöten Christopher Rydells skriverier om Götala anno 1719.

Harri Blomberg forskar om Götala. Uti Rydells avhandling om Skara från 1719 finns många intressanta uppgifter. Bilden är fotograferad en afton på torpet Viljet vid kungsgården i Götala.

 

I den större Gustavianska hörsalen vid Uppsala universitet samlades man förmiddagen den 2 juni 1719 för att lyssna till västgöten Christopher Rydells försvar av sin akademiska avhandling om Skara, götarnas urgamla stad, under presidium av professor Johannes Steuchius (1676-1742). Rydell föddes som prästson i Ryda socken i Vara kommun 1687 och studerade flera år i Skara skola och gymnasium, innan han blev student i Uppsala 1708. Efter universitetsåren återkom han till sitt kära Västergötland och blev rektor vid Vänersborgs skola 1721, prästvigd 1725, kyrkoherde i Yllestads socken i Falköpings kommun 1730, kontraktsprost över Redbergs kontrakt 1752 och avled 1759.

 

Redan för 300 år sedan var det en allmän uppfattning att Götala under äldre tider var plats för Västergötlands lagmän. Rydell skriver:

 

Att lagmän och landshövdingar över Västergötland fordom tagit sin boning i Skara stad eller nära denna, synes vara ställt utom tvivel, och de äro icke få, som anse, och det icke utan skäl, att Giöthala gård, som ligger ungefär ett stadium* ifrån staden och idag tjänar som boställe för översten för Västergötlands kavalleriregemente, varit anvisad till deras bruk och bostad.” (Blomgren 1982:17.)

 

*) Stadium, gick stadion, var ett gammalt grekiskt vägmått av varierande längd, här brukas ordet om avståndet mellan Skara och Götala, som var ungefär en fjärdings väg, 9000 fot, som motsvarar 2672 meter, ¼ av en gammal svensk mil, som var 10689 meter lång. (Blomgren 1982:33.)

 

Tempelbacken i Götala anses av tradition vara västgötarnas tings- och kultplats. Studenter från Göteborgs universitet besöker densamma, tillsammans med Harri Blomberg och hans sambo. Ett fotografi av Jessica Nilsson 20140809.

 

Det fanns en allmän föreställning fordom om antalet kloster i Skara var betydligt fler än de franciskaner och dominkaner som etablerade sig där på 1200-talet. Exempelvis räknade Rydell dem till tio stycken, varav fem inom staden och utanför stadens område fanns också fem kloster. Rydell skriver: ”Det femte, som låg invid Giötala gård, var sammanbyggt med ett där uppfört och förut av mig omnämnt kapell.” (Blomgren 1982:23.) Härvid hänvisar Rydell till en handskrift av dåvarande domprosten, sedermera biskopen i Skara magister Andreas Amberni Omoenius (1608-1684), där denne skriver i en uppräkning av kyrkor omkring Skara: ”... Ottonde uti Sudost, långt ifrå staden war itt Capell, nästan gent emot Konungsgården Giötala, ther af the ytterste somlige giärden kallas Capels giärden.” (Blomgren 1982:20f.) Det av Rydell omtalade och citerade manuskriptet av biskop Omoenius är förkommet. Omoenius, studerade i Skara 1618-1625, blev domprost där 1653 och biskop 1677. (Blomgren 1982:35.)

 

Tempelbacken i Götala 20141029. Fotografi av Harri Blomberg.

 


 

Rydells avhandling från 1719, uti gamla biblioteket i Skara.

 

Källa: Christopher Rydell, Skara, akademisk avhandling från år 1719. Uppsala, översatt av Sven Blomgren. Särtryck ur Västgötalitteratur 1982, Vara 1982.

 

Christopher Rydell har av Andreas Olai Rhyzelius, född 1677, som hade gått i Skara skola, fått vissa upplysningar i ett brev, som citeras i del II # 1. Upplysningar har han också fått (I # 1, II # 1, III) av sekreteraren i Riksarkivet Elias Palmskiöld (1667-1719), vilkens nyligen timade frånfälle han i del I # 1 beklagar. Om ett manuskript av domprosten, sedermera biskopen Andreas Omoenius har han enligt del II # 3 fått kännedom genom konsistorienotarien i Skara Mag. Petrus Gudhemius (1679-1751)*. För övrigt har han utnyttjat ett betydande antal lärda verk alltifrån Adam av Bremen fram till sin samtid, vilka alla är förtecknande på sidan 39. Naturligtvis har han begagnat de editioner av dessa skrifter, som på hans tid fanns i Uppsala universitetsbibliotek, men likväl har det i ett par fall varit svårt eller omöjligt att avgöra, vilken edition han anlitat. Därtill kommer, att hänvisningarna icke sällan är mer eller mindre felaktiga, varom upplysningar lämnas i noterna. Rydells dissertation innehåller en del åtskilliga uppgifter, som är av värde för kännedomen om Skara stads historia.

 

*) Petrus Olai Gudhemius (1679-1751) var konsistorienotarie i Skara 1715-1721, blev slutligen kyrkoherde i Böne och kontraktsprost i Redvägs kontrakt. (Blomgren 1982:3ff.)

 

Skara omkring år 1700, ur Suecia antiqua et hodierna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0