På östfronten en massa nytt - arkeologi i Norrköping.

1 kalv, 1 ko och 2 kvigor på Lilla Vadet i Götala.
 

Denna blogg handlar om Götala, men vad händer när jag inte är i Skaratrakten? Jag har haft olika hembygder under årens lopp. Jag har lätt att känna mig hemma på nya platser, men sedan finns platser som verkligen är de andra hemmen i min vardag 2014. Idag kan de räknas till fem platser, varav fyra av dem jag regelbundet numera besöker, vid sidan av Götala utanför Skara, så är det givetvis hemstaden Göteborg, men också födelsestaden Norrköping i Östergötland och min sambos hemort Lysekil i Bohuslän, dessutom finns i denna hembygdskarta även fäderne- och mödernestaden Kristinestad i Österbotten, på den finländska västkusten.

 

Norrköping - staden innanför tullarna 1906.
 
Motala ström.

 

Idag – onsdagen den 8 oktober 2014 – har jag varit och besökt två arkeologiska stadsutgrävningar i Norrköping, en vardera på varsin sida av stadens pulsåder Motala ström. Under 2000-talet har staden varit ett svenskt Pompeji, där stormaktstidens Sverige har blottats på sina ruiner. Norrköping expanderade kraftigt på 1500- och 1600-talet, blev Östergötlands viktigaste stad och i svenska mått en storstad, med tre centralt belägna kyrkor inom stadens tullar – från norr Hedvigs kyrka (tyska kyrkan), Sankt Olai kyrka (stadsförsamlingen) och Sankt Johannes kyrka (landsförsamlingen, även den kyrka där finska gudstjänster började hållas för första gången i stadens historia anno 1715, för en då talrik finkspråkig menighet i Norrköping). Under medeltiden fanns även en kyrka och kyrkogård i kvarteret Mjölnaren, mellan Västgötegatan och Bredgatan, vars äldsta kristna gravar är från 1000- och 1100-talet. Här låg nog det medeltida kapell, helgat åt Sankta Gertrud, som finns omnämnt i skriftliga källor från denna tid. Delar av en Eskilstunakista – en tidigmedeltida kalkstensstenkista – har 2011 framgrävts i kvarteret Gamla Rådstugan, mellan Skolgatan och Gamla torget i Norrköping.

 

Norrköping 1700.
 
Norrköpings tre stormaktstida kyrkor ligger längs stadens paradgata Drottninggatan. Kartan är från 1879.
 
Hedvigs kyrka - Tyska kyrkan.
 
Sankt Olai kyrka.
 
Olaitornet.
 
Sankt Johannes kyrka, en ny byggdes utanför tullarna och denna äldre blev ombyggd till Hörsalen.
 
Minnessten över Sankt Johannes kyrka.
 

De talrika utgrävningarna har att göra med att dagens Norrköping växer så det knakar och har idag ca 135 000 invånare i kommunen. Staden river få hus idag, men desto fler på 1960- och 1970-talet. Dessa parkeringsytor, som jag har varit kritisk till, har dock haft en mycket positiv betydelse för det senaste decenniets stadsarkeologi, då stadslagren har konserverats. Professor Per Cornell från min Institutionen för historiska studier i Göteborg, har varit involverad i sammanhängande studier av dessa förundersökningar och slutundersökningar i Norrköping inför nybyggnationen. Vår möjligt att kunna förstå uppbyggnaden av stormaktstidens Norrköping, först skyddad av och förvaltad från slottet Norrköpingshus och sedan av Johannisborg, och den tidigmoderna staden är exceptionellt goda. Samtidigt växer en vacker sammanhängande stad upp, då kommunen gärna förtätar de centrala delarna där infrastrukturen redan är uppbyggd med goda allmänna kommunikationer och gatunät.

 

Norrköpings rådhus.
 
Spårvagnsmöte.
 

Dagens första arkeologiska besöksmål har varit utgrävningen på norra sidan av Motala ström, den sker i kvarteret Mässingen vid den gamla busstationen och nuvarande Resecentrum i Norrköping. Där gräver arkeologer från Östergötlands museum och Jönköpings läns museum. Undersökningsområdet ligger inom den Nya staden, som planlades under hertig Johan av Östergötlands tid – densamme som bebyggde Johannisborg – på 1610-talet. Norrköping expanderade kraftigt och stadens befolkning tredubblades under femtioårsperiod kring sekelskiftet 1600-talet, då staden för första gången blev viktigare än grannstaden Söderköping, som fram till dess hade dominerat denna del av Östergötland. Söderköping hade såsom Skara sin storhetstid under medeltiden. Även om de senaste årens utgrävningar har visat att Norrköping redan under yngre järnåldern hade en viktig handelsplats, tidiga kungsgårdar och stadens forsar har varit oerhört viktiga för kvarnar och laxfiske, innan industrialismen tog över strömmens kraft.

 

Holmentornet.
 

Norrköping blev under stormaktstiden centrum i Sveriges industriella utveckling med vapenfaktori, klädestillverkning åt karolinernas manskap, mässingsbruk och utskeppningshamn för Finspångs kanoner gjorde att den tidigare lilla staden växte till en av rikets viktigaste städer. En bidragande orsak var det kapital som Louis de Geer kunde skaffa fram och därför står han också staty, gjord av Carl Milles, på Gamla torget i Norrköping.

 

Saltängsgatan.
 

I kvarteret Mässingen, som omgärdas av gator som Slottsgatan (namngiven av hertigens Johannisborg), Rodgagatan, Magasinsgatan och Godsgatan, samt Sveaparken, finns lämningar kvar från 1600-talet, 1700-talet och framåt, dessförinnan var detta område stadens betes- och åkermarker. Under stormaktstiden blev det ett högstatusområde, där svenska industrins fader Louis de Geer lät uppföra sitt palats Stenhuset och där hertigen uppförde sitt slott. Själva utgrävningsplatsen bestod mer av bakgårdar med spår av tjänstebostäder, uthus, delvis för hantverksverksamhet, kanske en smedja och trädgårdar, exempelvis tobaksodlingar så viktiga för stadens produktion av bland annat tobak och snus under en lång tid. Tobaksodlingar var vanliga i trädgårdar förr, exempelvis odlade min farfar Hemming och farmor Ida tobak i Sydösterbotten. Efter utgrävningen ska flerbostadshus byggas på platsen.

 

Arkeologisk utgrävning i kvarteret Mässingen.
 
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Mässingen.
 
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Mässingen.
 
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Mässingen.

 

Den andra utgrävningen jag har besökt idag är i kvarteret Kopparkypen vid korsningen Sankt Persgatan (S:t Persgatan)/Butgatan. Lundbergs ska bygga många bostäder och tusentals med kvadratmeter verksamhetslokaler här och dessa föregås av arkeologiska utgrävningar av Arkeologgruppen AB. Kvarteret Kopparkypen låg intill Holmen och industrikvarteren vid Motala strömmen, som under stormaktstiden befolkades av nyinflyttade hantverkare och industrifolk från hela Nordeuropa. Undersökningsområdet låg i område som namngavs som Tyskebacken och stadens befolkning trefaldigades, en spännande smältdegel där gamla svenska traditioner blandades med grannfolkens. Kontinentala levnadsmönster föddes med en sådan stadsexpansion och dessa efterreformatoriska lämningar ska nu bli allmän kunskap i arkeologins namn. Likt en Fågel Fenix reser sig åter min födelsestad från ruinerna av en tidigare storhetstid. Det är mycket tillfredsställande att följa denna utveckling.

 

Arkeologisk utgrävning i kvarteret Kopparkypen.
 
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Kopparkypen.
 
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Kopparkypen.
 
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Kopparkypen.
 
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Kopparkypen.
 
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Kopparkypen.
 
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Kopparkypen.
 
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Kopparkypen.
 
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Kopparkypen.
 
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Kopparkypen.
 
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Kopparkypen.
 

 
Bilderna från Norrköping är fotograferade av Harri Blomberg, onsdagen 8 oktober 2014.
 
Kneippen i höstskrud.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0