Götala

När undertecknad tar upp potatis på Stora Vadet får han upp en lerklump, som innehåller en kritpipa. Dessa hittar man ofta vid tidigmoderna boplatsernas soptippar och härrör oftast från tidsperioden 1600- till tidigt 1800-tal.

Torsdagen den 10 september 2015, tog jag upp potatis ur potatislandet på torpet Stora Vadet i Götala. I en lerklump hittade jag huvudet till en kritpipa med tillhörande klack, som namnet till trots inte tillverkades av krita, utan av en särskild lera som brändes vid tillverkningen och räknas därför som en keramisk produkt.

Kritpipan hade en kort livstid och hittas därför ofta rikligt utspridda på tidigmoderna boplatser i städerna och på landet i Sverige. Sveriges till dags datum äldsta daterade kritpipa hittades i en brunn i kvarteret Spinnrocken  i Norrköping vid en arkeologisk utgrävning 2010, den tillverkades i London 1590.

Knappt 100 år efter att tobaksbruket hade introducerats i Europa av Columbus och hans män som införde tobaken från Amerika. Bruket spred sig snabbt, delvis genom hemvändande soldater från krigen i Europa och av handelsmän som besökte de stora hamnarna på kontinenten. Om tobaksrökningen tidiga ankomst till Österbotten, ett tingsfall angående smuggeltobak som upptogs i Kristinestads rådstugurätt anno 1681, har jag bland annat skrivit om i artikeln Släkten Hanses - gästgivare och postbönder i Sideby under 200 år.

Jämngammal med pipan i Norrköping är den tobaksodling från kulturlager tillhörande 1500-talets senare del, som hittades i kvarteret Konstantinopel i sistnämnda stad i en annan arkeologisk utgrävning år 2000. Även andra tidiga tobaksodlingar har hittats i Norrköping.

Till en början importerades alla kritpipor från England eller Holland. I mitten av 1660-talet började man även tillverka kritpipor i Sverige. I en utgrävning i Örebro har man hittat spår av kritpipstillverkning i ett krukmakeri från 1660-talet.

Hur gammal är då kritpipan från Stora Vadet? Torpet fanns åtminstone under andra hälften av 1600-talet, utritad på lantmäterikartorna under namnet Taskevadet, så från en tidsspann från 1660-talet till tidigt 1800-tal är rimligt.

 

 

---

 

Kronoparksstenen vid Lunnatorp i Örnsro för Vings- och Stenumsskogen upprestes 1690. Kritpipan från Stora Vadet kan vara jämngammal, ty vem vet, den kan ha tillhört en stormaktstida torpare på Stora Vadet, som puffade på pipan och besåg medan Karl XI tränade sina karoliner vid kungsgården Götala hösten 1685 eller vara gustaviansk och kan ha använts om man fick tid över att betrakta hur Gustav III och hertigen av Östergötland besökte och övernattade på Götala kungsgård 1772.

 

Götala hage, sedd från Stora Vadet. Den 10 september 2015.