Götala

Götala herrgård 2016.

I maj 2016 berättade jag om att på ett av torpen i Götala föddes Eric Arvidson och om honom berättar alingsåskrönikören G A Bohlin år 1920:

 

"Under det sista årtiondet av 1700-talet tjänstgjorde chirurgie magistern Eric Arvidson som stads- och manufakturläkare i Alingsås. Det var professorn vid veterinärinrättningen i Skara, Hernqvist, som ”upptäckte” den begåvade torparpojken från Göthala kungsgård, sedermera ägnade sig den unge Arvidson åt studier och sjukhustjänst i Stockholm. Han tjänstgjorde en tid vid armén och flottan innan han år 1792 slog sig ner i Alingsås. Arvidson tog avsked år 1799 från befattningen i Alingsås och flyttade till Göteborg. Där blev han militärläkare och bedrev enskild praktik till i december 1834 då han avled 72 år gammal. I Alingsås ägde han och bebodde tomten 158, där posthuset låg år 1920." (1)

Jag har sökt få reda lite mer om denne regementsläkare från Götala och har mer spännande att berätta, dock vill jag börja med att säga att Bohlin hade fel om födelseår, ty han föddes inte 1762, utan 1768 och var bara 66 år gammal vid sitt frånfälle. Det fastslår inte bara kyrkböckerna, utan även historiken skriven för Kungliga Göta Artilleriregemente i Göteborg, där han avslutar sitt händelserika liv, såsom regementsläkare 1834:

”Eric Arwidson, föddes den 13 februari 1768 i Skara landsförsamling och var son av ryttare Arwid Fox och Catharina Eriksdotter, dog den 14 december 1834 i Göteborgs garnisonsförsamling.

Elev hos vetenskapsprofessorn Peter Hernqvist i Skara 1783, hos professor Hagström i Stockholm i kirurgi 1786, kirurgstudentexamen 1789, student vid Serafimerlasarettet och Allmänna barnbördshuset i Stockholm 1781, kirurgie magister 1804, Skvadronsfältskär vid Västgöta kavalleri 1788, underläkare vid Garnisonsregementet i Göteborg 1799, fältskärsgesäll vid Göta artilleriregemente 15 juni 1801, underläkare 1806, regementsläkare vid Göta och Wendes artilleriregementets styrkor under kriget i Pommern 1805-1807, avsked 1810, bataljonsläkare vid Göta artilleriregemente 10 november 1825, regementsläkares namn, heder och –värdighet 1834. Stadsläkare i Alingsås 1792, tillförordnad adjunkt vid Veterinärinrättningen i Skara 1795, läkare i Marstrand 1807-1810, praktiserande läkare i Göteborg 1810-1834.” (2)

Eric Arvidson var son till ryttaren Arvid Fox vid Västgöta regemente, men omnämns senare som styvson, då hans mor Catharina Ericsdotter (född 1733) gifte om sig, efter att Erics fader Arvid Fox (född 1722) hade dött, med Lars Nilsson (född 1745) som övertar torpet Hagen i Götala. I denna nedanstående husförhörslängd från den aktuella tiden står det även att han – styvsonen – är ”bortf til Prof Hernqvist”.

Professor Peter Hernquist (1726-1808) i Skara, upptäckte nämligen Eric Arvidsons begåvning och tog sig an götalasonen till elev 1783. Själv var Hernquist son till rusthållaren Gunnar Jonsson i Skrelunda by, Härlunda socken, Västergötland och blev student vid Uppsala universitet 1750 och filosofie magister vid Greifswalds universitet 1756. Han ägnade sig därefter åt naturvetenskapliga studier i Uppsala och kom då i kontakt med Carl von Linné. Denne förmedlade ett anbud att bli professor i botanik vid Sankt Petersburgs universitet, men Hernquist avstod för att i stället 1763-1766 studera vid veterinärskolan i Lyon (som nyligen grundats av Claude Bourgelat) och arbetade därefter som lärare i Paris där han anlade en botanisk trädgård som kom att bli Jardin des Plantes.

Hernquist hemkallades av den svenska regeringen 1769 och fick i uppdrag att inrätta en svensk veterinärskola. Men då medel till en sådan saknades, utnämndes han 1772 till lektor i matematik vid Skara gymnasium. Han fick även en pension, mot löfte att vart tredje år utbilda två veterinärelever. Han höll föreläsningar i veterinärvetenskap och lyckades till sist utverka en fastighet för en tilltänkt veterinärutbildning. Men han fick inte regeringens bifall förrän han lyckats bota en smittsam hästsjukdom. Därefter fick han kungens medgivande att grunda Sveriges första veterinärutbildning, som 1775 organiserades i form av Veterinärinrättningen. År 1778 utsågs han till professor och verkade på Veterinärinrättningen fram till sin död 1808.

Men var någonstans i Götala låg torpet Hagen, som var Eric Arvidsons föräldrahem? Det fanns namn på flera stugor och torp i Götala längs den gamla vägen till Axvall från Skara, som det inte finns några spår av idag, exempelvis ”Krogen vid Göthalavägen” (ofta bara omnämnd som Krogen) år 1760, men även torpet Nybygget och torpet Hagen som Eric Arvidson föddes på, den låg med andra torp längs den södra sidan av landsvägen, men som numera är uppodlade såsom lantegendomen Götalas jordbruksmarker. Även torpet Stora Ledet (tidigare Göthala Led alternativt Ledet) i Götala låg tidigare alldeles invid landsvägen, men flyttades under andra hälften av 1800-talet till sin nuvarande plats invid Götalabäcken.

Lantmäterikartorna från 1852 och 1892 visar omorganiseringen av torpbebyggelsen nordväst om kungsgården i Götala. Garnisonsläkaren Eric Arvidson föddes på det numera rivna torpet Hagen vid landsvägen i Götala.

 

Det framgår när man studerar 1852 års lantmäterikarta över kungsgården och jämför den med år 1892 års dito. Den senare kartan ritades förövrigt av lantmätare Gabriel Alfred Borgstedt (gift med Anna Sofia Arvedson). Torpet Ekedalen invid Tempelbacken, finns exempelvis inte år 1852, men däremot år 1892. Bör påpekas att torpen Stora och Lilla Vadet finns alltsedan 1600-talets andra hälft, då de första detaljerade kartorna upprättades över Götala.

Garnisonsläkaren Eric Arvidsons födelseplats Hagen i Götala. Marken brukas till åker år 2016.

Eric Arvidson gifte sig då han var skvadronsfältskär vid Västgöta kavalleri, den 4/2 1791 i Skara med Margaretha Larsdotter Wallgren, född 1765 i Skara; död 15 september 1823 i Göteborg (Garn).

Eric Arvidson dog 11 år efter sin hustru, den 14 december 1834 i Göteborgs garnisonsförsamling och dödsorsaken var ålderdom, inte av kolera som jag först misstänkte, då 78 procent (496 av 633) av garnisonsförsamlingens församlingsbor detta koleraår dog av sjukdomen.

Invid polishuset i Göteborg finns en idag en minnessten rest över Garnisonskyrkogården.

Götalabon Eric Arvidson blev eventuellt en av de sista som blev begravd på den forna kyrkogården för Göteborgs militärer. Idag finns en minnessten rest över Garnisonskyrkogården i staden, med inskriften ”Här låg garnisonskyrkogården 1721-1835”.

Källor:

1)      G A Bohlin, Bidrag till Alingsås stads historia. Minnesskrift vid stadens 300-års jubileum 1919. Alingsås Tryckeri AB 1920, sidan 500.

2)      Kungl. Göta Artilleriregemente II, Regementets personhistoria 1794-1962. Utgiven av regementets historiekommitté. Uppsala 1962, sidan 437 (under Underläkare och bataljonsläkare, nr 1648).