Intramuros och Fort Santiago i Manila.

Filippinernas historia före spanjorernas ankomst på 1500-talet, kan studeras på den arkeologiska avdelningen på det nationella antropologiska museet i Manila. Gravurnorna hittades i en grotta i Filippinerna full av kvarlevor från de första århundradena av vår tideräkning (romersk järnålder i svensk arkeologisk räkning).

Långt innan spanjorerna anlände till Filippinerna, blomstrade samhällen längs floden Pasigs stränder på ön Luzon. En av dessa var Selurong, med ett palissadomgärdat fort. Malajerna (dagens filippinare) grundade denna stad, där Manila är belägen idag. Namnet Manila är en förvrängning av Maynilad, som betyder det finns mangrove. Selurong hade tidigt handelsförbindelser med kineserna.
 
Kenneth Camporedondo Cabunilas vid floden Pasig i Manila. Här fanns det före spanjorernas ankomst det palissadomgärdade inhemska fortet Selurong, som beboddes av förfäder till dagens manilabor. Man hade handelskontakter så långt västerut som till Kina.
 
Den 24 juni 1571 grundade conquistadoren Miguel López de Legazpi den spanska staden Manila ruinerna av den gamla befästa filippinska bosättningen Selurong, efter att ha avsatt den lokala monarken Rajah Sulayman, som hade förlorat slaget i Bankusay den 3 juni samma år. 
 
Filippinerna har alltid varit ett havsbundet folk, vilket framgår av arkeologiska artefakter.
 
De spanska erövrarna förklarade området tillhörande dem, som ett territorium underlydande vicekungadömet Nya Spanien, som styrdes av en vicekung i Mexico City, som utsetts av den spanske monarken. Den lokala makteliten avrättades eller förvisades bl a  till Mexico efter en misslyckad revolt 1587-1588.
 
Inhemska filippinska båtkanoner, utställda på Antropologiska museet i Manila.
 
Intramuros i Manila växte fram och skyddades av fort, kyrkor och stadsmurar. Filippinerna styrdes från Manila, som var en del av Nya Spanien tills Mexiko blev självständigt 1821.
 
Intramuros - försvarsposten Baluarte de San Diego, sedd från The Manila Hotel.
 

Spanjorernas erövrande av den filippinska övärlden hade ett mönster. Augustiner och franciskaner följde med de spanska soldaterna, stödda av lojala inhemska trupper, från ö till ö för att leta efter inhemska byar och människor.

 

Artikelförfattaren Harri Blomberg besöker en filippinsk byggnad, uppförd enligt inhemsk tradition, på Antropologiska museet i Manila.

 

Spanjorerna byggde snart upp kyrkor och fästningar, medan de letade efter guld och kryddor. Katolicismen infördes och antogs av majoriteten. Sporadiska uppror skedde från stamgrupper i norra Luzons högländer och i kustområden.

 

Inhemska stridsvapen på Antropologiska museet i Manila.

 

En del muslimer gjorde motstånd i Mindanao i södra Filippinerna. Den spanska militären slog tillbaka kinesiska pirater, japanska och portugisiska, nederländska och brittiska styrkor, som alla också hade intresse av Filippinerna.

 

Intramuros yttre murar.
 
Intramuros yttre murar.
 
Intramuros inre murar.
 
Intramuros inre murar.

 

För att försvara Manila uppfördes 4,5 kilometer långa stenmurar, bålverk och vallgravar omslutande ett femkantigt område på cirka 64 hektar. Området bestod av bostäder, kyrkor, palats, skolor och offentliga byggnader.

 

Casa Manila i Intramuros.
 

Innanför stadsmurarna kom man genom stadsportar med klaffbroar, vilka stängdes innan midnatt och öppnades vid gryningen. Det var på detta sätt att staden fick namnet Intramuros - vilket betyder "inom murarna".

 

 Översikt över Intramuros i Manila.

 

Dessa avskräckte dock inte från erövringsförsök från europeiska stormakter, holländska pirater attackerade ett flertal gånger filippinska farvatten. Britterna invaderade Intramuros 1762 och regerade där i nästan två år innan de återlämnade Manila till Spanien.

 

Fort Santiago, port vid floden Pasig i Manila.
 

Fort Santiagos besättning använde porten som ledde ned som en passage till floden Pasig. År 1762 flydde generalguvernören Simon de Anda här med viktiga spanska dokument och skatter då engelsmännen erövrade och besatte staden. Han flydde till Pampanga, där han etablerade sig som generalguvernör över Filippinerna och ledde motståndet ända fram till britternas ockupation tog slut 1764.

 

Harri och Kenneth vid floden Pasig i Manila, som användes som flyktväg av den filippinska generalguvernören Simon de Anda i samband med engelsmännens ockupation av Intramuros för drygt 250 år sedan.
 
Fort Santiago i Manila är en av de äldsta befästningarna i Filippinerna, byggt 1571 på platsen för ursprungsbefolkningens bosättning, som styrdes av Rajah Sulayman.
 
Fiskeredskap på Antropologiska museet i Manila.
 
Det första fortet var en palissadkonstruktion av stockar och jord. Förstörd i Limahongs attack 1574. Ett stenfort byggdes mellan åren 1589-1592. Förstördes i 1645 års jordbävning. Reparerades och förstärktes från 1658 till 1663. Blev högkvarter för den brittiska ockupationen 1762-1764. Reparerad och renoverad 1778.
 
 
 
 
Besökare bland marinarkeologiska skatter på Antropologiska museet i Manila. Intramuros historia är förbundet med havet.
 

Efter det spansk-amerikanska kriget 1898 tog amerikanerna över Filippinerna. Intramuros  överlämnades till dem formellt efter slaget om Manila samma år.

 

Det spanska kulturarvet är påtagligt på Filippinerna, detalj ur en tavla på Nationalmuseet i Manila.

Efter att ha överlevt ett antal jordbävningar, tyfoner, bränder och krig genom århundradena, drabbades Intramuros nästan av total förstörelse då amerikanerna befriade Manila från japanska trupper 1945, som hade invaderat och ockuperat Filippinerna några år tidigare. Amerikanskt artilleri och pansarvagnar reducerade stadsmurarna och dess byggnader till aska, vid befrielsenTusentals människor dog under den åtta dagar långa belägringen av Intramuros, men siffror på upp till 100 000 döda människor nämns i samband med slaget om Manila 1945 som varade i en månads tid från den 3 februari 1945 till den 3 mars 1945.
 
Ruiner med tydliga spår av kriget i Fort Santiago i Manila.
 
Plazuela de Santa Isabel i Intramuros, hedrar dödsoffren som skördades under slaget om Manila 1945.

När andra världskriget var slut var Intramuros en död stadsdel i Manila. År 1946 erkände Förenta staterna Filippinernas självständighet, men Intramuros var till stora delar övergivet. Flera årtionden efter kriget var det ett stort ödemarksområde, vars förstörelse fortsatte successivt och riskerade rasera de få byggnader som trots allt hade klarat sig innanför stadsmurarna.
 
Kenneth promenerar i den gamla staden i Manila. Dagens Intramuros är väl värt ett besök.
 
Harri vid en liten kanon på Baluartillo De San Francisco, som är en av försvarsposterna i stadsmuren runt Intramuros i Manila.
 
Försvarsposten Reducto de Francisco i Fort Santiago i Intramuros.
 
Därför skapades den 10 april 1979 presidentdekretet 1616 för skapandet av Intramuros Administration (I.A.), som ska genomföra restaureringen och utvecklingen av Intramuros, som ett monument för den spanska perioden i den filippinska historien. Intramuros Administration är knutet till Department of Tourism (DOT). 
 
Vaktpostering i Fort Santiago i Manila.
 

 

Harri och Kenneth vid vallgraven intill huvudingången till Fort Santiago i Manila.
 
En vattenbrunn vid huvudporten till Fort Santiago i Manila.
 
Välvda gångar i Fort Santiago i Manila.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0