Götala

Artikelförfattaren Harri Blomberg besöker Pantukan på ön Mindanao.

Efter att ha skrivit några bloggar om historiska sevärdheter i Filippinerna, ska jag avrunda temat med att delge mina egna upplevelser från vår resa dit i julas.

Vi inledde vår vistelse med att besöka den talrika släkten som är bosatt i Tagum och Pantukan på ön Mindanao. En del släktingar och vänner anslöt till släktträffen från städer som Davao City och Manila. Det var intensiva och härliga dagar, där vi bodde i Daliahs fina filippinska fritidshus.

Vår hemmabas i Tagum, bestod av ett nybyggt tvåvåningshus.

 

Tagum och Pantukan ligger vid norra delen av Davaobukten och är därmed väl skyddad mot tyfoner och tsunamier.

Julfest med släkten i Tagum, mycket mat, samtal, skratt och glädje.

Tagum, med sina drygt 260 000 invånare har från att ha varit ett övervägande jordbruksområde, blivit ön Mindanaos snabbast växande stad tack vare sitt strategiska läge, i korsningen mellan landsbygdens Davao del Norte, Composteladalen och Metro Davao.

Staden har en utvecklad infrastruktur, som gör att man kan exportera varor som träflis, plywood och annat trävirke. Färska bananer är emellertid fortfarande den främsta exportprodukten. Tack vare tillströmningen av människor från landsbygden i Davao del Norte och Composteladalen har stadens befolkningstillväxt ökat kraftigt.

Den lokala marknaden i Tagum är full av färger, lukter och smaker.

Turismen har också på sistone blivit en av stadens främsta ekonomiska källor. Med femton festivaler i stadens årskalender har små och medelstora företagare, samt transportsektorn gynnats av den snabba tillströmningen av inhemska och internationella besökare som besöker de olika festivalerna i staden.

Varuhuset G Mall of Tagum.

 

Varuhuset Robinsons Place Tagum.

 

Det finns flera trevliga varuhus och matställen i Tagum, av de första besökte vi G Mall of Tagum och Robinsons Place Tagum, medan av de andra besökte vi Penong's Barbeque Seafoods and Grill intill G Mall of Tagum (på andra sidan gatan) och restaurang Balinsasayaw, vid sidan av kaféer och restauranger inuti varuhusen.

Restaurang Balinsasayaw i Tagum.

 

I kustkommunen Pantukan, belägen väster om staden Tagum har släkten Camporedondo sitt ursprung. Pantukan ligger i  Composteladalen, vars främsta källor till försörjning är jordbruksprodukter som ris, kokos, kakao, kaffe, papaya, mango, ananas, durian och banan. Vissa invånare fiskar och andra har fiskdammar och odlar sin egen fisk som tilapia och mjölkfisk.

Prognoser pekar på att provinsen år 2030 kommer att bli en av de rikaste i landet på grund av sina rika naturresurser. Composteladalen är rik på guldmalm, såsom i kommunen Pantukan som har ett stort antal guldgruvor.

Vi besökte släktbyn, där anfäder till dagens Camporedondo bekostade grundskolan, ett par gravplatser och så åt vi i ett fiskeläge intill Jienos Garden Beach Resort, där Daliah har sitt strandhus. Vi badade dessutom i Davaobukten, vilket var riktigt skönt.

I Davao City bodde vi på hotell Microtel Inn &  Suites, besökte ett par varuhus och hade en rundvandring bland krokodiler, tigrar och andra vilda djur i Davao Crocodile Park. Vi åt en gemensam middag på en restaurang på varuhuset Abreeza Mall.

En liten krokodil i Davao City.

 

En stor krokodil i Davao City.

 

En tiger i Davao City.

 

Middag på varuhuset Abreeza Mall i Davao City.

 

Davao City från ovan.

  

Därefter flög vi till ön Mactan Island, som har flygplatsen för Cebu City, vari vi bodde på Mandarin Plaza Hotel.

Mandarin Plaza Hotel i Cebu City.

 

Cebu City.

 

Middag i Cebu City.

 

På ön Cebu besökte vi kyrkor, en fästning, varuhuset Ayala Mall, en karaokebar och hade goda naturupplevelser med bad på ön Sumilon Island i Stilla havet, samt simning tillsammans med valhajar i Oslob, nästan så långt söderut man kommer på ön.

Risfält på ön Cebu.

 

Soluppgång i öster, på ön Cebu.

 

Valhajen är världens största haj och är vanligtvis mellan 4–12 meter stora. Den största valhajen som uppmätts var 12,65 meter lång, även om det finns muntliga berättelser om ännu större hajar. Det var en mäktig upplevelse att få simma tillsammans med dem, samtidigt som turismen skapar goda utkomster för lokalbefolkningen.

Simning tillsammans med valhajar i Oslob.

 

Stranden på ön Sumilon Island.

Ute på bryggor ute till havs åt vi även fisk på restaurangen Taloot Wharf Floating Restaurant.

Middag ute till havs på fiskrestaurangen Taloot Wharf Floating Restaurant.

Sista stopp på resan, efter ytterligare en inrikesflygresa med Cebu Pacific Air, blev huvudstaden Manila, där vi åter träffade många av Kenneths kusiner, som var våra värdar medan vi bodde på det anrika The Manila hotel, vilket öppnade sina portar redan år 1912.

The Manila hotel öppnade redan år 1912 och håller stolt i sina traditioner.

 

På det fullbokade hotellet firade vi nyåret, men på dagarna hann vi bada, besöka Intramuros och gallerior, samt gå igenom de fina samlingarna på Nationalmuseet och det Antropologiska museet.

Nyårsafton 2017 på The Manila Hotel var fartfylld.

Kenneth skrev för några år sedan ett par uppsatser om det filippinska kulturarvet i ämnet arkeologi på Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.

Antropologiska museet (inkluderar arkeologiska samlingar) i Manila.

 

Ett av dem handlade om hur man framställer sitt kulturarv på de statliga museerna i Manila (i huvudsak de nyss nämnda museerna). Mycket intressant ämne, som dock är utanför ramarna för dagens skriverier.

Under julresan har jag blivit nyfiken på den filippinska nationalhjälten José Rizal, född 19 juni 1861 i Calamba, Laguna, Filippinerna, avrättad 30 december 1896 i Fort Santiago i Manila. Han är en av Filippinernas största nationalhjältar och årsdagen av hans död firas som en nationell helgdag under namnet Rizals dag. Som filippinsk nationalhjälte tillhör han samma klass som de samtida Andrés Bonifacio och Emilio Aguinaldo. 

Artikelförfattaren Harri Blomberg i Rizal Park i Manila.

Det fanns en stor utställning om Rizal på Fort Santiago, som vi bevistade och på Nationalmuseet i Manila hittade vi en fin teckning som Rizal hade gjort i Berlin, samt besåg flera tavlor föreställande Rizal. Han var ej allena revolutionär utan även en betydande konstnär och författare. Jag köpte en bok om honom, som jag ska läsa framledes.

I José Rizals fotspår på Fort Santiago i Manila, där han avrättades den 30 december 1896.

 

Vy över Gendarmenmarkt i Berlin 1886, av José Rizals hand visar vilken mångsidig man han var.

Det blev en utflykt på årets första dag, då vi åkte med en hyrd minibuss till restaurangen Leslie's Tagaytay vid vulkansjön Taal Lake i provinsen Batangas, på ön Luzon i Filippinerna. Sjön fyller TaalCaldera, en stor vulkanisk kaldera som bildades av ett mycket stort utbrott för 500 000–100 000 år sedan. Det är landets tredje största sjö efter Laguna de Bay och Lake Lanao. Volcano Island, som är platsen för Taalvulkanens historiska utbrott och orsaken till sjöns höga svavelhalt, ligger nästan i mitten av sjön. Det finns en kratersjö på vulkanön.

Restaurang Leslie's Tagaytay vid Vulkansjön Taal Lake i Filippinerna, den 1 januari 2018.

 

Jag bär med mig fina minnen av härliga människor i Filippinerna, ja många människor, värme, lukter, vackra vyer och god mat. Ett fantastiskt fint land, som jag gärna återvänder till och lär känna vidare.

Invånarantalet i Sverige och Filippinerna från år 1900 och fram till idag. Filippinerna som år 1900 bara hade en halv gång som mycket befolkning som Sverige, har idag tio gånger mer.