Ryttmästaren Strömhielm på överstebostället Götala kungsgård, under generallöjtnanten von Bohlens chefskap.
Generallöjtnanten och en av rikets herrar Carl Julius Bernhard von Bohlen (1738-1813) i uniform med harnesk under rocken. Målning från ca 1770 av Johan Henrik Scheffel. Under åren 1775-1785 bebodde han överstebostället Götala.
I vintras fick jag en förfrågan från Bertil Ström om en ryttmästare Strömhielm har bott i Götala, frågan löd i sin helhet:
"Fantastiskt bra och djup beskrivning av platsen. Har du kanske någon uppgift om Ryttmästaren Arvid Gabriel Strömhielm bott här? Han utflyttade 1794 till Stacketorp från Vättlösa. I texter jag hittat så var han före 1794 skriven på "ryttmästarebostället Götala utanför Skara"
MVH Bertil"
MVH Bertil"
... och det har han, ryttmästaren Strömhielm var såsom många andra svårfångade personer bosatt på själva kungsgården och då han titulerades Herr Ryttmäst Strömhjelm, behövde han lika lite som översteboställets herre generallöjtnanten Carl Julius Bernhard von Bohlen nedtecknas såsom de andra i husförhörslängden med födelseår eller kristendomskunskaper, nästan så att man känner att prästen inte vågade sätta sig emot herrskapsfolket? Carl Julius Bernhard von Bohlen var förbandschef för Västgöta regemente under åren 1775–1785.
Ryttmästaren Strömhjelm hittas som tredje person ovanifrån i Skara landsförsamlings kyrkoarkivs husförhörslängder 1781-1790, vilket visar att han bodde på själva kungsgården.
Arvid Gabriel Strömhielm föddes den 2 december 1743 på Rangeltorp i Önums socken, Barne härad i Vara kommun. Han blev olontär vid Västgöta kavalleriregemente den 16 september 1755, inte ens tolv år fyllda. Kvartermästare därstädes den 10 november 1761, senare . sekundadjutant 1768-05-02, premiäradjutant 1769-04-19, löjtnant 1775-09-08. och slutligen ryttmästare 1777-12-10. Han tilldelades Kungliga svärdsorden, så kallade RSO, den 24 januari 1779. Han tog avsked från armén den 14 december 1785, vid 42 års ålder. Han dog ogift drygt trettio år senare på säteriet Stacketorp i Norra Vånga socken, Vara kommun, den 4 juni 1816 och slöt ätten på svärdssidan.
Det gamla bostadshuset i Rangeltorp, där Arvid Gabriel Strömhielm föddes 1743 blev nedrivet omkring 1920. Den vänstra delen av huset tillkom på 1700-talet och till- och ombyggdes 1906. Foto av Lars Hasselberg, Västergötlands museum.
Det bör förtydligas att Arvid Gabriel Strömhielm, inte levde ensam på säteriet Stacketorp utan hade en familj utanför äktenskapet, då han lämnade efter sin död som den siste av sin ätt gården i testamente till sin hushållerska Margareta Eding, med vilken han hade två utomäktenskapliga barn Anna Margareta Ström och Arvid Militz Ström. Säteriet Stacketorp har innehafts av ätterna Lilliehöök, Wohlberg, von Köhler och Strömhielm. Testamentsgården Stacketorp av 1816 kom senare under 1800-talet att genomgå ett flertal ägoskiften. Det finns en bouppteckning efter Ryttmästare Arvid Gabriel Strömhielm 1816, avskriven av Erik Sandberg och publicerad i artikeln "Bouppteckning efter Ryttmästare Arvid Gabriel Strömhjelm 1816" i Kvänumsbygden 1969. Den gamla mangårdsbyggnaden i Stacketorp med anor från 1700-talet brann ned 1953, och är nu ersatt en ny byggnad.
Götala kungsgård 1835, men på 1780-talet under ryttmästaren Strömhjelms tid var miljön sig lik. Under sitt första regeringsår som kung, övernattade Gustav III på kungsgården i Götala 1772.
Kommentarer
Trackback
