Stenmurar i Varnhem.
Stenmursprojektet i Varnhem 20190910.
I dessa änglagårdsmarker av Västergötlands centralbygd finns det gott om stenmurar i natursten och kalksten; böljande murar av stenblock i granit som har skiljt åt åker och betesmarker från varandra och för att leda vägar genom kulturlandskapet, men även kvadratiska murar i kalksten. Varnhems klosterkyrka är den yppersta kalkstensbyggnaden av alla, men runtomkring finns kalkstensruiner av övriga klosterbyggnader, kvarnar och broar med mera.
Välvd stenbro över Munkabäcken i Varnhem 20190919.
Riksantikvarieämbetet beviljade hösten 2017 Ljungstorps stenmurars och stenröses vänner ett kulturarvsbidrag på 320 000 kronor. Skarke-Varnhems hembygdsförening hade sökt 640 000 kronor för projektet att frilägga de upp emot flera hundra år gamla stenmurarna mellan Ljungstorp och Varnhem utmed den gamla vägen över Billingen. Riksantikvarieämbetet beviljade halva summan. En förening bildades för att sköta detta.
Stenmursprojektet i Varnhem 20190910.
Den första etappen som frilades 2018 var den gamla vägen mellan Knifvaledet och Hålltorp på andra sidan riksväg 49, sett från Varnhems klosterområde.
Biskop Bengt den gode, som lät inreda kyrkan i Götala på 1100-talet, anlade också den omkring 870 år gamla landsvägen mellan Varnhem och Skövde år 1150, som därmed blev det en av de första allfarvägarna i landet. Behov fanns då Varnhems klosterkyrka höll på att byggas alltsedan 1140.
Vägsträckan invigdes av biskop Åke Bonnier i Skara stift i slutet på september 2018. Därefter har föreningen tagit an Klosterliden närmast klosterområdet i Varnhem för att rensa murar och väg från sly.
Stenmursprojektet i Varnhem 20190910.
Skara kommun planerar att återställa våtmarken och munkarnas sjö, belägen precis söder om den gamla klostermuren som förr omgärdade Varnhems kloster. Detta för att utveckla besöksmålet Varnhem.
Välvd stenbro över Munkabäcken i Varnhem 20190919.
Ett område som i år har undersökts för att bland annat ge svar på hur området mellan klosteranläggningens centrala delar och yttermuren användes av munkarna och hur vattenförsörjningen till klostret fungerat i praktiken. De arkeologiska utgrävningarna kommer att fortsätta kommande år, då det sannolikt fortfarande finns stora mängder rester av husgrunder, odlingar, olika arbetsytor, munkarnas kvarn och hantverksområden kvar att utforska i marken. Många lokaliserade med georadar.
Varnhems klosterkyrka 20190910.
Genom de nya utgrävningarna – Klosterkyrkan restaurerades grundligt 1911-1923 och 1921-1929 skedde arkeologiska utgrävningar i hela den centrala delen av klostret; vidare utgrävningar skedde 1976 och 1977 – som är ett samarbete mellan Västergötlands museum och Göteborgs universitet, hoppas man kunna få veta mer om tillvaron i klostret under medeltiden och hur man organiserade det dagliga livet. Ansvariga för utgrävningen är universitetslektor Tony Axelsson och Maria Vretemark, 1:e antikvarie vid Västergötlands museum, tillika projektledare för utgrävningarna i Varnhem. Även gymnasieelever från Katedralskolan i Skara har fått prova på att vara arkeologer i Varnhem under ett par dagar.
Maria Vretemark berättar i Varnhem 20190910 om en medeltida klosterbyggnad, där man antar att portvakten till klostret bodde då det begav sig.
Intressanta byggnadsrester som har hittats grävsäsongen 2019 är förutom syllstensrader till husgrunder, kalkstensmurar och fortsättningen på munkarnas stensatta vattenkanal mot söder vid klosterruinen i Varnhem. Vid vattenrännan finns mycket köksavfall från klostret. Den var en del av ett avancerat vattenförsörjningssystem, som gick genom klostret och kan följas ute i betesmarken i riktning bort mot kvarnområdet.
Utgrävningsledarna Tony Axelsson och Maria Vretemark i samspråk på utgrävningsplatsen i Varnhem 20190910.
Arkeologisk utgrävning i Varnhem 20190910.
Tony Axelsson lägger ut meterrutor i det medeltida hantverkshuset som ska utgrävas i Varnhem 20190910.
Söder om klosterruinen finns rester kvar av munkarnas kvarn kvar. Den användes långt efter att munkarna lämnat Varnhem. Under 1800-talet kallades den Hammars kvarn. Arkeologistudenter rensade fram delar av denna stengrund och andra lämningar, såsom den stensatta vägytan från 1700- och 1800-talet intill kvarnen. Under stenläggningen finns sannolikt äldre väglager bevarade, troligen även från munkarnas tid. Dessa konstruktioner kan berätta hur kvarnen har fungerat. Vid kvarnen har man fått fram kvarnhusets nordvästra hörn, samt funnit spik, glas och porslinsskärvor från 1800-talet, men även några stycken rödgods, som kan vara från tidigmodern tid.
Klosterkvarnen i Varnhem 20190919.
Den södra gaveln till ett sedan tidigare delvis framgrävt hus togs fram, här hittades portvaktens sigillstamp. Övriga artefakter som avvek från gängse fynd var bland annat en medeltida bultlåsnyckel och en fot i form av en tass till en medeltida aquamanil (liturgisk kanna, var formad som en djurkropp, oftast ett lejon). Det var en särskild vattenkanna som användes för rituell handtvätt i klostret.
Varnhems klosterkyrka 20190919.
En arkeolog som gräver kan genom fynden som tegel och spik berätta om husets byggnadsskick, medan funna tänder och ben från djur kan berätta om kosten och djurhushållning. I det medeltida verkstadshuset i Varnhem har i år hittats slagg som påminner om smidesverksamheten och produktionen av föremål, men också en hummerklo, gjuten i bly och en genomborrad duvhöksklo, kanske en amulett som någon tappade bort på 1300-talet? Dessutom en rostig, välbevarad hästsko; hästbetsel i järn; ett bokbeslag; fingerborgar; bennål och ett knivskaft, gjort i ben.
De framgrävda ruinerna av det medeltida verkstadshuset i Varnhem 20190919.
Den medeltida husgrunden som har använts som verkstad har fått besökarna att fundera kring murkonstruktioner och golvlager, där bland annat en halv kvarnsten hittades i golvet. Lite djupare i lagren har rensats fram tydliga rester av ett trägolv och man har dokumenterat en fin ugn.
Ugnskonstruktion i det medeltida verkstadshuset i Varnhem 20190919.
Kommentarer
Trackback
