Svenskthailändska förbindelser på kunglig nivå 1884-1960.

Wat Phra Kaeo i Bangkok en novemberdag 1884, fotograferad av Oscar Ekholm (1861-1890). 
 
Den 17 november 1884 nådde den svenska fregatten Vanadis Bangkok i Siam (Thailand). De möttes av det kungliga skeppet HMS Vesatri och svenskarna gick över till Vesatri där de välkomnades av skeppets danska kapten Andreas du Plessis de Richelieu och hans yngre bror löjtnant Louis. Resan till Bangkok gick förbi vad besättningen upplevde som mycket exotiska landskap och sedan uppför floden Chao Phraya. Ombord serverades lunch med underhållning av en stor orkester och efter fem timmar förtöjde båten vid Grand Palace. De mottogs av prins Bhanurangsi Savangwongse, som erbjöd vagnar till dem, och de kördes till prinsens palats (Saranrom).

 

Ångfregatten Vanadis 1884, en målning av Jacob Hägg. Vanadis världsomsegling var en svensk seglingsexpedition runt jorden med HM Fregatt Vanadis som besökte Sydamerika, Oceanien, Asien och Europa. Den genomfördes mellan åren 1883 till 1885 och var av militär, ekonomisk, diplomatisk och vetenskaplig karaktär. Staden Bangkok i Siam (nuvarande Thailand) besöktes av svenskarna 17-22 november 1884.

 

Den viktigaste officiella händelsen var audiens hos kungen Chulalongkorn, till vilken prins Oscar hade i uppdrag att överlämna storkorset av S:t Olofsorden och framföra hälsningar från den svenske kungen Oscar II.

 

Kung Chulalongkorn i Bangkok 1884, fotograferad av Oscar Ekholm (1861-1890).
 

Kapten Otto Lagerberg, prins Oscar och de andra officerarna vid sidan av arkeologen och etnografen Hjalmar Stolpe fick en inbjudan och efter audiensen erbjöds underhållning och visning av Grand Palace och Wat Phra Kaeo. 

 

Gruppbild av expedition Vanadis fotograf Oscar Ekholm (1861-1890) föreställande det svenska fartygets befäl och prins Oscars thailändska uppvaktning, alla iförda siamesiska (Thailands tidigare namn var Siam) byxor. Fotot är taget år 1884 i Bangkok, Siam (nuvarande Thailand). Sittande från vänster syns som tredje person den svenske prinsen Oscar och intill honom på höger sida den thailändske kungens broder prins Diss Warakumar. Höger om den thailändske prinsen sitter ångfregatten Vanadis kapten Otto Lagerberg, Fotograf Ekholm var för övrigt flitigt verksam i Bangkok och avbildade bland annat tempelområdet Wat Phra Kaeo och Wat Cheng, det sistnämnda som numera går under namnet Wat Arun, i Bangkok. Hjalmar Stolpe flankerar prins Oscar på den vänstra sidan och bor i Bangkok hos den svenske konsuln Wilhelm Theodor Müller, tysk till börden och Stolpe kom till Sverige hemsända fler än 400 föremål inköpta i basarer. (Eriksson 2015:324ff) 
 

Det övriga svenska manskapet ombord på Vanadis förärades ett besök i den thailändska huvudstaden mellan 20-21 november 1884, som varade ett par dagar och ordnades med ångslup på den thailändske kungens inrådan, som även bidrog med mat, dryck, övernattning och dåtida sightseeing. Mycket uppskattat av svenskarna. (Manneby 1978: 49ff)

 

Svensken Oscar Ekholm (1861-1890) fotograferade flitigt i Bangkok 1884 och avbildade bland annat tempelområden, folkliv i staden och längs dess kanaler. 

 

Under några höstdagar för drygt 60 år sedan, från den 23 till 25 september 1960 besökte kung Rama IX och hans hustru drottning Sirikit Sverige, där det thailändska kungaparet träffade vår svenske kung Gustaf VI Adolf och statsministern Tage Erlander. (Lintner 2016:214) Det var knappt 63 år efter att den thailändske kungen Chulalongkorn (Rama V) hade gjort ett längre besök i vårt land sommaren 1897. Ett folk som han kom i bekantskap med under den svenska Vanadisexpeditionens ankring i Bangkok den 17-22 november 1884.

 

Triumfporten byggdes upp inför Chulalongkorns, kungen av Siams, besök i Stockholm under den allmänna konst- och industriutställningen 1897. Siams flagga pryddes av en vit elefant, som är vänd mot stången och centrerad på ett rött fält.

 

Den 13 juli 1897 anlände kung Chulalongkorn med slupen Vasaorden till Logårdstrappan vid Kungliga slottet i Gamla stan där han mottogs av den svenske kungen Oscar II. Vid besöket stod också Ernest Florman och förevigade statsbesöket med sin filmkamera. Den en minut långa stumfilmen blev den första helt svenska filmupptagningen och hade premiär sex dagar efteråt den 19 juli 1897. Kung Oscar II uppges högligen uppskattat att se sig själv på den vita duken. (Lintner 2016:128f)

 

Den 13 juli 1897 anlände kung Chulalongkorn med slupen Vasaorden till Logårdstrappan vid Kungliga slottet i Gamla stan där han mottogs av den svenske kungen Oscar II. Ur Illustrerad tidning 1897.
 

På inbjudan av den kulturhistoriskt intresserade Oscar II besökte Chulalongkorn Sverige under den senares Europaturné från april till december 1897. Den svenska resan  under högsommaren gick först till en industrimässa i Stockholm - Stockholmsutställningen 1897. Chulalongkorn fick se nymodigheter som röntgen, rörlig spelfilm och en automobil. Därefter blev det ett besök på det närliggande Galärvarvet, där den nya pansarkryssaren HM Oden låg förtöjd. Sedan blev det besök på Biologiska museet och Skansen. Chulalongkorn skänkte en elefant till Stockholms Tivoli djurpark. Dagen efter åkte kungarna upp i (den gamla) Katarinahissen och den utländske gästen fick en överblick över Stockholm. De färdades därefter till Riddarholmen och embarkerade ångbåten Tessin för en tur på Mälaren och landade vid Drottningholms slott. Kung Oscar ville även visa andra delar av Sverige och två förslag på turer lades fram. Den ena var en resa till Norrland, den andra en resa söderut. Chulalongkorn var intresserad av svenska sågverk och ville lära sig något av nytta för den inhemska skogsindustrin, därför valde Chulalongkorn Norrlandsresan bland annat då timmer på denna tid var Siams största exportprodukt.

 

Kung Chulalongkorn i Thailändska paviljongen i Ragunda, Sverige.

 

Först tog man sig upp till Härnösand. Därifrån åkte man båt längs Ångermanälven till Sollefteå. I Sollefteå bytte man färdmedel och tog tåget till Bispgården där man intog en måltid. Efter Bispgården tog man åter båt längs Indalsälven till Sundsvall. Mellan Bispgården och ångbåtsbryggan i Utanede reste sällskapet längs med en grusväg. De utländska gästerna väckte uppmärksamhet i bygden, och den för tillfället pyntade vägen kantades av ett stort antal nyfikna människor. Kungens handsekreterare noterade den lokala uppvaktningen i anteckningarna från resan. Vid en upprustning av grusvägen 50 år senare fanns minnet fortfarande kvar efter det thailändska statsbesöket, och man beslöt att ge vägen namnet Kung Chulalongkorns väg.

 

Thailändska paviljongen i Ragunda, Sverige. 

 

Det dröjde ända till 1992 innan thailändare "upptäckte" Kung Chulalongkorns väg. Det var en grupp thailändska dansare på besök i kommunen som fick höra vägens namn. De blev förtjusta över att kung Chulalongkorn en gång varit där, och när de kom tillbaka till Thailand berättade de om vägen. Föreningen Chulalongkorns Minne (FCM) bildades 1993, och man bestämde sig att starta en insamling för att bygga en paviljong. Året efter (1994) bildades, på Ragunda kommuns initiativ och med företrädare både för svenska och thailändska intressen, en kommitté för att främja arbetet. 1997 påbörjades själva bygget av minnesbyggnaden.

 

Thailändska paviljongen i Ragunda, Sverige.

 

Platsen man hade valt för bygget visade sig vara besvärlig, då det var blålera ner till 20 meters djup. Dock hade thailändska munkar redan välsignat platsen varför den inte gick att byta. Man var därför tvungen att påla 30 meter ner i marken för att kunna bygga paviljongen. År 1999 stod byggnaden färdig, och Ragunda kommun fick då paviljongen i gåva av Thailands vice premiärminister. Paviljongen har en golvyta på 75 kvadratmeter, med en invändig takhöjd på 7 meter. Byggnadens höjd är 26 meter, inklusive den höga tornspiran. Paviljongen inramas av en stenmur av jämtländsk kalksten, med 20 kg tunga stenar. Byggnadens väggfärg är i vitt, taket i rött och både spiran och andra utsmyckningar i förgyllningsgult.

 

Thailändska paviljongen i Ragunda, Sverige.
  

Själva bygget kostade cirka sju miljoner kronor, och därutöver tillkom ungefär tre miljoner kronor för diverse utsmyckningar – inklusive den förgyllda tornspiran. Finansieringen skedde genom insamlingar och olika sponsorer i Thailand och Sverige. Thailands kung Bhumibol Adulyadejs egna hantverkare stod för utsmyckningen, medan resten av husbygget hanterades av företag från Jämtland. Thailändska paviljongen är en minnesbyggnad över kung Chulalongkorn, och inne i paviljongens mitt är en staty i brons rest över honom. Den är trots sin thailändska utformning ingen religiös helgedom (varken stupa eller pagod) och har ingen direkt koppling till buddhismen.

 

Thailändska paviljongen i Ragunda, Sverige. 

 


 

Källor:

Erikson, Bo G: Kungen av Birka. Hjalmar Stolpe – arkeolog och etnograf, Atlantis 2015. 

Lintner, Bertil: Thailands historia, Historiska media 2016. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0