Götala

I Westergötlands Fornminnesförenings Tidskrift, första häftet finns den intressanta artikeln Om Tingshög m. m. vid Göthala. Författare var domkyrkosysslomannen i Skara vid namn Johannes Petrus Carlmark (1779-1870), som var 90 år gammal då den publicerades. Utgivare av det första numret av tidskriften var Claës Johan Ljungström (1819-1882) och Berlingska boktryckeriet i Lund 1869, och artikeln hittas på sidorna 11-13. C J Ljungström var initiativtagare till Västergötlands fornminnesförening och dess förste sekreterare. Carlmark skriver om tingshögen i Götala 1869:

 

 

Några famnar vester om den väg, som går fram till Göthala träffas en sandkulle, som i omkrets håller vid pass 250 steg. Ofvantill är den beväxt med några ekar, emellan hvilka finnas åtskilliga granitblock, som mot öster bilda en större oval krets af 9 stenar, hvilken håller i längd 18 och i bredd 12 alnar. (1)

 

 

Mot vester är en mindre dylik af 7 st. mindre stenar, 11 alnar lång och 9 bred. Uti den förstnämnde äro stenarne af betydligare storlek, än i den senare, så att då i den större en del stenar hålla i höjd 2 alnar och i omkrets 6, träffas i den senare ingen högre än en aln.

 

 

Emellan båda dessa stenkretsar, är en i fyrkant lagd stenhög, hvilken synes vara lemning efter någon byggnad i senare tider.

 

Det lärer väl der derföre ej böra betivflas, att denne varit en bland forntidens Tingshögar, och utgjort en betydande Domplats, der nedre Rätten haft sitt säte vid de mindre stenarne, och den öfre vid de 9 större. (2)

Nära intill berörde Hög mot öster är en rund uphöjning, på hvilken en stensättning innesluter en liten plats, af 10 alnars diameter; då desse, fastän till storleken ej obetydlige stenar äro ställde nog oregelbundet, synes som skulle de utgjort fotkedjan eller grundvalen till en Ättehög, hvars öfre del till vägfyllning sedermera torde blifvit bortförd. (3)

 

Vid foten af meranämnde Kulle på norra sidan ligger en granithäll om 5 alnars längd, på hvars midt finnas tätt intill hvarandra omkring 30 st. urholkningar. Dylike hällar få namn af Blot- eller Offerhällar, emedan efter våra Fornforskares mening, uti desse fördjupningar samlades blodet eller askan efter de vid hedniske offerfesterna dödade djuren. (4) En häll med någre dylike uthuggningar träffas äfven omkring 200 alnar* söder från samma kulle. (* Enhetsmåttet för aln motsvarar 59.4 cm (0,593802 m) och avskaffades nio år efter artikeln publicerades, då metersystemet infördes 1878. 200 alnar motsvarar 118.8 meter, se bildtexten ovan.)

 

 

Då, enligt åskillige Författare, det i Vestgöta Lagen flera gånger omnämnda Allgöta Ting (Ting Aldra Gotha) eller ett Provincial-möte, rörande detta Landskaps särskilda styrelse och des Almoges angelägenheter (5), blifvit hållet vid Göthala (6), förtjenar att tillse, om denna upgift finnes vara grundad på sannolika anledningar.

 

 

Att vinna ledning för omdömet härom, böra rådfrågas både de i våra häfder lemnade underrättelser om dylika allmänna Sammankomster, och de på stället ännu i behåll varande fornlemningar. Enligt dessa var Upsala i äldre den förnämsta Staden inom Svea Rike samt Konungssäte, och vid denna hölls årligen Ting Alldra Svia. (7) Skara var på samma tid den betydligaste inom Vestergötland der Konungar och Jarlar haft deras bostad, hvarföre det troligaste är, att i deras grannskap dylika allmänna Folkmöten blifvit hållna.

 

 

Vid gamla Upsala finnes Tingshög; så äfven vid Göthala nära Skara. Vid Ting Aldra Svia offrades i äldre tider till Afgudarne; att här finnas hedniske offerhällar, är tillförne nämndt.  Härtill kommer, enligt Rhyzelius, man håller före det Vestgöta Lagmän från hedentima bott på Göthala. (8) Detta allt synes, om ej bevisa, åtminstone gifva mycken sannolikhet åt den förmodan, att Allgöta Ting hållits vid Göthala.

 

 

Utaf de förändringar, som under senare perioderne tilldragit sig med Göthala, känner man följande:

Efter inrättandet af Biskopssäte i Skara, synes ej länge dröjt innan Göthala blef Ecclesiastikstatens tillhörighet, och hölls på berörde Gård år 1241 ett Möte, som bevistades af Ärkebiskopen i Upsala, samt Biskoparne i Linköping, Skara, Strengnäs, Vesterås och Vexiö (9). Sedermera, förmodligen på 1280-talet, såldes nämnde Egendom från Domkyrkan till Konung Magnus Birgersson af då varande Biskopen i Skara Brynolph Algotsson (10), och år 1497 då Riks-Föreståndaren Sten Sture d. ä. nedlade regeringen, lemnades honom Göthala, såsom förbättring på Förläningen. (11) Oftanämnde ställe var under förra hälften af XVII Seclet säte för Landshöfdingarne i Vestergötland, lades derefter vid år 1651 till Vesterviks Grefskap (12), indrogs vid Reductionen efter 1680 till Kronan, och har alltsedan varit Militie- Boställe under Vestgöta Regimente.

 

 

Tillägg om Göthala.

Genom bref af den 11 April 1597 uplät d. v. Hertig Carl af Södermanland Göthala Gård, som dittils varit Ladugård till Slottet, till Skara Stad, emot en årlig afgift af 30 R:dr. (Brefvet finnes bland Rådhus Rättens Handl.)

 

 

Innan Landshöfdingsätet flyttades till Marieholm, var Kronofängslet på Göthala; och att detta fortfor ännu 1675 ses af Landshöfdingen Gabr. Kurcks bref till d. v. Biskopen i Skara, dat. d. 7 Martii samma år. (Brefvet till Bisk. J. Bazius finns i Skara in orig.)

 

 

På Göthala var vid medlet af 1600-talet Djurgård, hvaraf namnet ännu är quar på trakten emellan Skara och Göthala, och visas der grundstenarne till d. v. Djurhuset. Af ett bref från Fältmarskalken Grefve Köningsmarks Commissionair Gudm. Krook dat. d. 3 Juni 1653 ses, att då ännu derstädes funnos 60 st. Hjortar, samt att en Elg der blifvit fälld. (Nämnde bref finnes äfven i Skara in origin.)

 

1)      Om dylike Stensättningar ses en anmärkning i Ödmans Bohus Läns Beskr. S. 145. Jfr. Iduna V. s. 59.

2)      Jfr. Sjöborgs Försök til Nomenclat. för Nord. Fornlemn. s. 184.

3)      Muntligt yttrande af Prof. Sjöborg.

 

 

4)      Nordiska Fornlemningar N:o XI af Liljegren och Brunius.

5)      Bilmark om Algötha Ting. Lagerbring Sv. R. Hist 1 D. s. 381.

6)      Palmskölds mscr. Citeras af Vilskman. Nomenclatur af Sjöborg s. 28. Skara St. Beskr. s. 60.

7)      Sturluson, Tom. I s. 477, jfr Lagerbring I. c. s. 379.

 

8)      Rhyzeli Sviogoth. Munita p. 74.

9)      Diplomatar. Svec. Vol. I p. 296.

10)  Skara Domkyrkas Jordebok mscr.

11)  Geijer. Sv. Folkets Historia. I Del. S. 268 n.

12)  Manuscr. i Stakeska Archivet. V-s Grefskap tillföll nämnde år Riks-Rådet, Fältmarskalken Gr. H. C. Königsmark.

 

Hedersgästerna Ingela och Gisella från Skara, samt Peter från Norrköping, besöker Stora Vadet i Götala, den 29 juni 2016.