Götala

 

Kungsgården Götala, mellan Skara och Axvall, var ursprungligen ryttmästareboställe vid överstens kompani (Livkompaniet) av Västgöta regemente. Genom interna omdispositioner blev det senare översteboställe och sist överstelöjtnantsboställe.

 

Såsom boställe åt översten blev det helt om- och nybyggt 1735 och i tidstypisk karolinsk herrgårdsstil med friliggande symmetriska flyglar. Huvudbyggnaden härjades av eld 1887, medan däremot de båda flyglarna klarade sig och har fram till vår tid legat kvar på sin ursprungliga plats och inramat den nyare manbyggnaden från 1889. De tvenne flyglarna plockades ned i februari 1966 och flyttades till Västergötlands museum i Skara och invigdes som museum respektive festvåning 1968, där de nu är tidsenliga pendanger till en annan flyttad herrgårdsbyggnad – Kråks herrgård, som förr stod söder om Karlsborg.

 

 

I aprilbloggen 2017 lovade jag att jag redan denna månad skulle skriva om den stridbare götalabon Adlercreutz år 1836 utkomna bok, skriven på kungsgården i Götala, men väntar tills nästa månads blogg, då jag först vill beskriva den miljö där boken tog form.

 

 

Eftersom den äldre huvudbyggnaden är borta, kan det vara av intresse att studera protokollet från en husesyn 1775, då ny boställsinnehavare skulle tillträda. För övrigt samma tid, som Peter Hernquist startade den första svenska veterinärutbildningen i Skara. Husesynen har beskrivits av Göthe Rosenberg i Västgöta regemente genom tiderna. En minnesskrift, utgiven av kamratföreningen 1977, sidan 41:

 

Protokollet är till sin skrivning tidstypiskt med sitt ordval och sin titulatur. Syneförrättningen skedde den 29 och 30 juni 1775. Ortens häradshövding jämte sex nämndemän var utsedda till synenämnd. Protokollet nämner inledningsvis att ”Öfverstesätet Giötala” vid Västgöta reg:te till häst bestod av tvenne hemman och med en kronovärderingsränta av 75 Rd Banko. Parterna var företrädda genom ombud: För avträdaren Generalmajoren och Riddaren av Kungliga Svärdsorden Högvälborne Baron Herr Lars Hierta som innehaft bostället från midfastan 1770 och nu skulle lämna detta, svarade regementskommissarien välbetrodde herr Peter Norenberg.

 

Den tillträdande Generalmajoren och Riddaren etc Högvälborne Herr Greven Carl Bohlen representerades genom Ryttmästaren och Riddaren etc välborne Herr E G von Schultze. Som Krono- och regementsfullmäktige deltog Överstelöjtnanten och Riddaren etc välborne Herr Nils Strömhielm samt kronobefallningsmannen, välbetrodde herr Per Sundén. Dessutom var å ämbetets vägnar regementsskrivaren välbetrodde herr Carl Höggren närvarande att bistå vid förrättningen. Man konstaterade genom uppvisade handlingar att förra synen skett 1769, då Presidenten mm Axel Wrede Sparre lämnat bostället till ovannämnde Hierta.

 

 

”Caractersbyggningen” beskrivs som ett trähus, uppbyggt 1735, på stenfot. Det var 47 alnar långt, 18 alnar brett och 7 alnar högt. Man konstaterade att väggarna var väl behållne, medan taket (av bräder) var skadat av röta och förfallet ”så att vid regn giver dropp på flera ställen”. Detta var ju både allvarligt och anmärkningsvärt, och tydde kanske på bristande underhåll. Von Schultze påpekade att taket, som inte var mer än tio år gammalt, och lagt av ”mogne och duglige bräder” tillika bestruket med vitriol och rödfärg, hade trots detta tagit skada och borde utdömas helt och Kronan bekosta ett nytt tak lagt med tegel.

 

Regementsombudet Strömhielm instämde i detta senare förslag. Synerätten delade dock inte de båda herrarnas mening, utan förklarade att ”desto mindre tilltro sig att belasta Kungl Majt och Kronan med kostnaden för ett nytt eller tegeltaks anläggning, enär det nuvarande taket 1765 på Kronans bekostnad nyanlagts”. Synerätten fastslog att avträdaren skulle bekosta takets iståndsättande och protokollet uppvisar en ytterst detaljerad kostnadsberäkning härför och med en slutsumma av 429 Rd, rappning av skorstenen då inräknad.

 

 

Synen fortsatte därefter till byggnadens inre och rumsvis. Man började följaktligen i förstugan, där trappor till vin och källare också fanns. Här skulle fyra golvtiljor utbytas, och fyllning samt lister vid dörren lagas. Öster om förstugan fanns en stor sal med bl a ett inbyggt skänkskåp vid spisen, en långkammare och två hörnkammare. Väster förstugan fanns en motsvarande situation, d v s en liten sal i vilken fanns en kakelugn (övriga rum angiver endast spis), en långkammare och två hörnkammare. Innanför förstugan fanns dessutom en liten kammare. Under husets västra del fanns 2:ne välvda källare. De noterade bristerna i rummen kostnadsberäknades till 16 Rd.

 

Protokollet fortsätter därefter med övriga ”laga byggnader”, av vilka de båda flyglarna kommer närmast i ordningsföljden. Beträffande dessa uppgives att de är uppförda samtidigt med huvudbyggnaden (1735). Den västra var nyttjad som köksflygel.

 

Artikelförfattaren fascineras av de två välvda valven under huset som nämns 1775 och han undrar hur gamla var de. Kanske de var återanvända rester av Kronans 1600-talsfängelse från landshövdingen Harald Stakes tid, vanligen kallat "Götala kista"?